Samarbetsprojekt inom Verifiering för samverkan 2018

Optimering av transporter med många fördelar
Förbättring av optimeringsmoduler i transportledningssystem för fordonsflottor kan leda till smartare rutter, minskad bränsleförbrukning och förbättrad miljö. Det ger också det Uppsalabaserade företaget B&M Systemutveckling större möjlighet att möta sina kunders behov av avancerade lösningar, nu och i framtiden. För Pierre Flener, professor inom optimeringsgruppen vid institutionen för informationsteknologi, kommer samarbetet med B&M att kunna ge verkliga data och praktiska exempel på optimering som kan användas för undervisning och experimentellt underlag till forskning.

Kontaktperson: Pierre Flener, professor vid institutionen för informationsteknologi.

Rätt snabbdiagnostik ska stödja vården i Indien
Indien är det land i världen där användningen av antibiotika är som störst. Under åren 2000-2015 ökade förbrukningen med 103 procent. Att använda C-reaktivt protein (CRP) som biomarkör för att bedöma om en infektion är bakteriell eller viral är vedertaget inom sjukvården i välfärdsländer för att därigenom snabbt kunna avgöra om antibiotikabehandling är nödvändig. Syftet med samarbetsprojektet mellan forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa och organisationen FIND är att på ett tryggt och säkert sätt kunna använda verktyg för snabbdiagnostik, som CRP, för att förbättra behandlingen av akut barndomssjukdom och bekämpa antibiotikaresistens i Indien med flera länder. Mot bakgrund av att variationer i CRP-nivå kan uppkomma till följd av undernäring och multisjukdom, kommer projektet att rikta in sig på att bestämma normalnivåer för CRP för barn upp till fem år i resurssvaga områden. 

Kontaktperson: Anna Bergström, forskare vid insitutionen för kvinnors och barns hälsa.

Nötning av kedjesågtänder studeras närmare i jakten på miljövänlig beläggningsteknik
Tribologi är samlingsnamnet för friktion, nötning och smörjning och det är specifikt nötning av kedjesågtänder som står i fokus i samarbetet mellan företaget Husqvarna och forskare inom tribologi vid institutionen för teknikvetenskaper. För att skapa förutsättningar för utvecklingen mot miljövänliga sågkedjor till motorsågar krävs mer detaljerad kunskap om nötningens mekanismer och en ändamålsenlig nötningsprovningsmetod. Det är önskvärt att hitta en alternativ beläggningsteknik till dagens hårdförkromning eftersom processen är giftig. Forskarna kommer genom studier i svepelektronmikroskop bidra till en ökad förståelse av hur sågtänder nöts, hur material och beläggningar inverkar och varför. En testmetod som återskapar de mekanismer som dominerar i fält kommer också att utvecklas och provas. För forskarna innebär samarbetet en möjlighet att fördjupa sig i ett nytt tribologiskt forskningsområde och att bidra till mer hållbara lösningar.

Kontaktperson: Staffan Jacobson, professor i materialvetenskap vid institutionen för teknikvetenskaper.

Trotsiga innovationer i en trögrörlig bransch - en fallstudie av NCC Construction
Hur kan byggbranschen accelerera innovation och förnyelse? Den frågan kommer forskare vid avdelningen för industriell teknik vid institutionen för teknikvetenskaper att börja söka svar på i en  förstudie i samarbete med byggbolaget NCC. Samtidigt som byggbranschen har behov av ökad innovationstakt, riskerar den förnyelse som faktiskt sker att inte uppmärksammas på grund av en förhärskande bild av branschen som konservativ. Detta försvårar förmågan att attrahera nya unga medarbetare. Förstudien syftar till att kartlägga centrala innovationer som vuxit fram och anammats av NCC samt visa på hinder och drivkrafter för effektiv implementering inom NCC men också byggbranschen i ett bredare perspektiv. Projektet förväntas leda till en ansökan för ett gemensamt större forskningssamarbete mellan universitetet och NCC inom innovationsledning och användning av ny teknik.

Kontaktperson: Marcus Lindahl, professor i industriell teknik vid institutionen för teknikvetenskaper.

Riktad satsning med mentormödrar för mer jämlik barnhälsa i Sverige
Överlag är barns hälsa i Sverige god men ojämlik. Barn i socioekonomisk utsatta områden mår generellt sett sämre. Svenska kyrkan utvärderar för närvarande möjligheterna till att inleda ett projekt med mentormödrar i utsatta områden i svenska storstäder. Personligt mentorskap förväntas bidra till ökat stöd för föräldrar att etablera goda hälsomässiga förutsättningar för sina barn. För att rikta insatserna mot de geografiska områden där de behövs som mest, krävs ökad kunskap om hur indikatorer för barnhälsa fördelar sig på stadsdelsnivå i Sverige, samt hur detta korrelerar till indikatorer för social integration. En sådan statistisk plattform ska tas fram i samarbete med forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, som också kommer publicera resultaten i en vetenskaplig artikel. De grunddata som studien kommer skapa öppnar även upp för utvärdering av hur barnhälsan förändras över tid och vilka effekter insatser såsom mentormödrar, har på social integration och jämlikhet i hälsa.

Kontaktperson: Mats Målqvist, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa.

Kväverening med bioreaktorteknik testas skarpt
För verksamheter i bygg- och bergbranschen är kväveläckage från krossat bergmaterial mycket vanligt. Kväve, som främst härstammar från sprängmedel, binds i bergmaterialet vid sprängning och kan laka ur vid exempelvis regn. Det kväveberikade vattnet måste renas innan det släpps ut, för att inte hamna i en närliggande sjö eller vattendrag och där bidra till övergödning. Vid Slagsta hamn i Botkyrka kommun har byggföretaget Skanska tre bioreaktorer för vattenrening. Bioreaktortekniken har testats i pilotskala men ännu inte använts i drift. Samarbetet mellan Roger Herbert, forskare vid institutionen för geovetenskaper, och Skanska Industrial Solutions, inriktas på att studera och optimera reningsprocessen under riktiga driftsförhållanden. Samarbetet kommer att leda till en mer effektiv vattenreningsprocess och därmed mindre utsläpp av kväveföreningar till vattenmiljön. Projektet bidrar även till en vidareutveckling av tekniken samt bättre förståelse för hur reningsprocessen svarar på faktorer såsom temperatur, vattenflöde och näringstillgång.

Kontaktperson: Roger Herbert, universitetslektor vid institutionen för geovetenskaper.

Utveckling av AI-metod för mer träffsäker diagnostik av prostatacancer
Prostatacancer är idag den ledande orsaken till cancerrelaterad död hos män och en av de svåraste cancerformerna att bedöma. Dagens etablerade diagnostiska metoder, i form av manuell bedömning av vävnadsprover och Gleason-gradering, är tidskrävande och har visat stor variation mellan patologer. Samarbetet mellan Cecilia Lindskog Bergström vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och företaget ContextVision syftar till att lägga grunden för utvecklingen av en automatisk bildanalysmetod som kan hjälpa patologerna att ställa en snabbare och mer exakt diagnos. Att identifiera en trovärdig molekylär markör för Gleason-gradering är nyckeln och har inte gjorts tidigare. För att ta reda på vilka proteiner som har en koppling till Gleason-gradering kommer projektet att använda data från Human Protein Atlas och en färgningsmetod som tagits fram gemensamt i en tidigare förstudie.

Kontaktperson: Cecilia Lindskog Bergström, projektledare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.