Kvartssamtal med UU Innovation

Kvartssamtal med UU Innovation är en intervjuserie som vill lyfta fram olika erfarenheter av och perspektiv på nyttiggörande av forskningsresultat, innovation och samverkan. Vi får också ta del av exempel på konkreta innovations- och samverkansprojekt och dyker ner i frågor om drivkrafter, utmaningar och möjligheter. Medverkar gör forskare och studenter vid Uppsala universitet.

Häng med på Kvartssamtal med UU Innovation!

Forskare behöver stödja implementering av ny kunskap

Som professor i socialmedicin har hon hela befolkningen som sin patient. Anna Sarkadis forskning handlar om hur samhällsinsatser kan förebygga psykisk ohälsa hos barn och föräldrar. Hon ser sin forskargrupp som en resurs som kan påverka på den nationella arenan och hävdar bestämt att det som forskare inte är tillräckligt att publicera vetenskapligt, åtminstone inte om man som hon arbetar med tillämpad forskning. Att aktivt stötta implementeringen av ny kunskap tycker hon är viktigt. Men lätt är det inte, det vet hon av egen erfarenhet som bland annat inkluderar föräldrastöd på förskolan och metoder inom barnhälsovården.

– Att implementera evidensbaserad praktik är en jätteutmaning för vårt välfärdssamhälle, berättar Anna i den här intervjun.

Utvecklar nytt verktyg för profilering av potentiella våldsverkare

Vilka människor är intresserade av att använda fredliga metoder och vilka är benägna av att ta till våld för att åstadkomma något? Och hur kan vi mäta riskindikatorer för extrema beteenden? Det är frågor som Nazar Akrami, docent i psykologi, intresserat sig för i sin forskning om fördomsfullhet och attityder kopplat till personlighet. Tillsammans med forskarkollegor vid sin egen institution samt Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI har han tagit fram ett verktyg som med hjälp av algoritmer ska hjälpa till att hitta potentiella våldsverkare och terrorister. Verktyget kan automatiskt och snabbt analysera stora mängder text online utifrån en rad psykologiska variabler och fokuserar på att bedöma risker för våld och terrorhandlingar. Verktyget har väckt stort intresse bland analytiker på polisverksamheter världen över och testas nu av FBI.

– Intresset finns och det kommer från olika håll så det finns nog säkert ett behov, det tror vi absolut, berättar Nazar Akrami i intervjun.

Verktyget har fått namnet Dechefr vilket är en tydlig flört med ordet ”dechiffrera” och utvecklas nu kommersiellt inom ramen för ett företag som forskarna startat för ändamålet.

Konsten att dela med sig  

Louise von Essen är professor i vårdvetenskap och programdirektör för U-CARE som är en strategisk forskningssatsning för psykologisk vård via nätet. Inom U-CARE utvecklar Louise och hennes forskarteam nydanande behandlingsprogram som ska förbättra den mentala hälsan hos människor som drabbas av sjukdomar som cancer, demens och hjärtproblem, både patienter och deras närstående. Att involvera dem som forskningen berör är en självklarhet för Louise och hennes kollegor och något hon tycker att fler skulle kunna bli bättre på. Men den kunskap som forskarna inom U-CARE nu byggt upp under 10 år handlar också om hur man designar studier för att kunna bedriva värdefull och relevant forskning. Nu uppfylls hennes tankar mycket av hur just kunskapen om hur man bedriver relevant klinisk forskning skulle kunna paketeras och spridas till andra.

Vill lösa problem som berör

Hans projekt startar alltid i något praktiskt problem som väcker hans intresse. I slutet vill han se hur lösningen faktiskt fungerar. Steget till tillämpning är aldrig långt för Alexander Medvedev, professor i reglerteknik vid institutionen för informationsteknologi. Sällan behöver han leta problem att studera och lösa, de finns alltid där. Ett som berör oss alla just nu är Covid-19 och han har blivit en del av projektet Crush Covid som drivs i samverkan mellan Uppsala universitet och Region Uppsala.

– Vill man få bukt med en epidemi så måste man använda reglering, säger Alexander Medvedev i den här intervjun.

Just medicinska utmaningar lockar särskilt och han drivs av en önskan att kunna bidra till en lösning som får stort genomslag.

Samverkan - ett sätt att arbeta

Åsa Cajander omfamnar den stora bredden i sitt forskningsfält med stor entusiasm. Hon är professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi och har utforskat området i många olika sammanhang, inte minst inom vården. Samverkan går som en röd tråd genom både hennes forskning och undervisning. Den blir ett medel för att skapa nya idéer och driva förbättringsarbete som kan göra verklig skillnad för både organisationer och individer.

– Mitt mål är att försöka rädda världen, berättar Åsa Cajander i den här intervjun.

Två sidor av samverkan

Att det är viktigt med forskningsstöd när verksamheter av olika slag vill arbeta för ökad jämställdhet är Anneli Häyrén inte ensam om att tycka. Tvärtom blir hon som genusforskare och jämställdhetsexpert ofta kontaktad för att bidra med sin kunskap i dessa processer. Att samverka med organisationer utanför akademin är en del av vardagen och det har sina klara fördelar. Det kan handla om både finansiering och ökad kvalitet i forskning berättar Anneli i intervjun. Frågan är om det finns några baksidor, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv?

Samverkan bekämpar antibiotikaresistens

“Hur kan vi få till systemförändringar för att förbättra användning och tillgänglighet av antibiotika?” Det är en fråga som engagerar Enrico Baraldi, professor i industriell teknik och projektledare för PLATINEA – en samverkansplattform mellan akademi, vård, industri och myndigheter. PLATINEA är i grunden ett led i att bekämpa antibiotikaresistens. Vilken är universitetets roll i ett sådant sammanhang? Är universitetet en möjliggörare för kritisk samverkan och i förlängningen samhällsnytta?

Samarbeten håller dialogen igång

Solcellsforskaren Charlotte Platzer Björkman ser ljust på framtiden när det gäller solel. För egen del arbetar hon med tunnfilmssolceller och vill bidra till att andra mer miljövänliga material kan användas i framtiden, med minst lika bra prestanda och hållbarhet. Nya material kan även öppna för nya tillämpningar men det kan vara svårt att veta när en idé om en lösning håller för att kommersialiseras. Samarbeten med industrin är ett sätt att skapa förståelse för utmaningar och behov men inte minst öppnar det möjligheter för studenter att göra exjobb.

Långt från stormens öga

Tillvaron är allt annat än lugn för Gabriele Messori. Han är docent i meterologi och forskar om extrema väderhändelser. Under våren 2020 beviljades han ett stort forskningsanslag från det europeiska forskningsrådet REA och projektplaneringen är i full gång. Projektet inkluderar flera företag och ett tydligt mål är att nya forskningsresultat ska komma till praktisk användning. Intresset för att hitta vägar för att tillämpa sin forskning är också anledningen till att han deltar i UU Innovations Mentor4Research-program.

Går tillbaka till labbet med nya kunskaper

Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi och föreståndare för Uppsala barn- och babylabb. Att förstå vad som främjar små barns utveckling i bred bemärkelse är en drivkraft lika stark som att förmedla den kunskapen till föräldrar och förskolepersonal. En satsning på ett förskolecenter ligger i startgroparna och genom ett närmare samarbete med förskolan får han nya kunskaper med sig hem till labbet samtidigt som förskolans miljö kan berikas.

Vill skapa mening i tillvaron – för sig själv och andra

Mamduh Halawa ligger inte på latsidan. Med ett år kvar av sina studier på Psykologprogrammet vid Uppsala universiet har han redan hunnit skriva en bok och utvecklat en app som snart är redo för lansering. Mobilappen Zeeds bygger på metoden Acceptance and Commitment Therapy (ACT) som Mamduh beskriver som en ung förgrening av kognitiv beteendeterapi. Appen ska hjälpa sina användare att skapa en mer meningsfull tillvaro genom att på ett lekfullt sätt stimulera mer av de konkreta beteenden som skapar glädje och mening för varje enskild individ.

”Du är utanför men ändå i”

Malin Eriksson är i slutfasen av sitt avhandlingsarbete inom utvecklingspsykologi. Under våren 2020 har hon arbetat tillsammans med Heby kommun i ett projekt som rör ungdomar som varken studerar eller har ett jobb att gå till. Att som forskare komma in i en extern verksamhet kan vara svårt, men samtidigt mycket givande för alla parter. Relationer är viktiga och tar sin tid att bygga upp konstaterar Malin.

Teamet är allt

Ett bra team är nyckeln till att utvecklas som företag och tillsammans ta sig igenom motgångar. Det menar Stergios Efes, som tillsammans med en vän startade företaget nonoGroup parallellt med sina studier till språkteknolog vid Uppsala universitet. nonoGroup utvecklar en sökmotortjänst anpassad för företag. Något annat han har lärt sig på sin begynnande entreprenörsresa är hur viktigt det är att faktiskt våga berätta om sin idé för andra och vikten av att ta till sig feedback.