Attraktivt innovationsprojekt

Premieras för betydelsefulla insatser och framsteg på vägen från idé till innovation

Utmärkelsen Attraktivt innovationsprojekt tilldelas forskare och studenter vid Uppsala universitet som lyckats attrahera exempelvis användare, kunder, investerare eller licenstagare för nyttiggörande av nya idéer eller forskningsresultat.

Det är projekt och startups som helt enkelt gjort betydelsefulla insatser och framsteg på vägen från idé till innovation, och som på den resan fått stöd av UU Innovation i tidig fas.

Utmärkelsen delas ut löpande och projekten hyllas med diplom, blommor efter säsong och, förstås, röda ballonger.

Här nedan kan du läsa mer om Uppsala universitets attraktiva innovationsprojekt från 2017 till idag!

Nio projekt och startups har tilldelats utmärkelsen hittills i år:

SamleFacts
Ulf Landegren, Johan Björkesten, Anna Beskow och Nina Schiller, verksamma eller tidigare verksamma vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.

Ett nytt provtagningskort för torkade blodprover är på väg ut på marknaden genom det nystartade företaget SampleFacts. UU Invest har gått in som delägare för att stödja kommersialiseringen. Provtagningskortet är baserat på en patentsökt uppfinning av Ulf Landegren och Johan Björkesten, och skiljer sig från andra metoder att samla in torkade blodprover genom att celler och plasma åtskiljs som separata prover direkt på kortet vid provtagningstillfället. De torkade blodproverna lämpar sig för en mängd analyser, kan sparas i rumstemperatur och är stabila över tid. Detta underlättar bland annat biobankning och hemprovtagning, vilket ger helt nya möjligheter att följa upp hur patienter svarar på behandlingar och i förlängningen upptäcka tidiga tecken på sjukdom.

Metrilytics
Erik Berg, Robin Lundström och Casimir Misiewicz vid institutionen för kemi – Ångström.

Forskarteamet har utvecklat ett system kallat Online Electrochemical Mass Spectrometry (OEMS) för att analysera gaskompositionen i battericeller, såväl modellceller som kommersiella celler. Syftet är att få bättre kunskap om batteriernas prestanda. För att kunna möta industrins intresse av att använda systemet har teamet grundat företaget Metrilytics, som redan har genomfört sin första försäljning. Det unika med OEMS är dess förmåga att i realtid analysera gaskompositionen under batteriets användning. Detta ger möjlighet att inte bara förstå hur man bäst designar batterier, utan även att identifiera problem så fort de uppstår. Med konventionella metoder måste batterier öppnas manuellt för att inspekteras vid skada, en procedur som kan undvikas med forskarnas innovation. En annan fördel med OEMS är dess kapacitet att parallellt analysera flera battericeller, vilket gör allt snabbare.

Spatial Omics
Ammar Zaghlool, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.

Ammar Zaghlools innovationsprojekt bidrar till djupare insikter om cellers normala funktion och hur sjukdomar utvecklas. Han utvecklar en ny teknik för detektion och lokalisering av RNA och andra molekyler i celler och vävnader. Metoden kombinerar avläsning och lokalisering av genuttryck i enskilda celler utan kostnadskrävande reagenser eller utrustning, och förhoppningen är därför att denna typ av studier blir tillgängliga för fler forskningslabb och på längre sikt banar väg för implementering av nya vetenskapliga framsteg i vården. Med finansiering från UU Invests projektbolag fortsätter nu utvecklingen av prototypen och arbetet med att generera data för att stödja och validera metoden.

Sloppymerase
Forskarna som utvecklat Sloppymerase är verksamma vid Uppsala universitets institution för farmaceutisk biovetenskap: Ola Söderberg, professor i farmaceutisk cellbiologi, Leonie Wenson, doktorand, Johan Heldin, forskare, Björn Hellman, professor i toxikologi och Erik Bivehed, doktorand.

Forskarteamet har utvecklat och patentsökt ett unikt enzym som kan få brett genomslag inom life science-området, från forskning till diagnostik och rättsmedicin. Enzymet har fått namnet Sloppymerase och är ett artificiellt DNA-kopierande enzym, ett så kallat polymeras, med den intressanta egenheten att det är extremt felbenäget, vilket öppnar nya dörrar för både molekylärbiologisk forskning och cancervård. Teamet har sålt patenträttigheterna till enzymet till bioteknikföretaget Genovis som nu går vidare med produktutveckling och kommersialisering.

Akiram Therapeutics
Marika Nestor, Fredrik Frejd och Anja Mortensen, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.

Företaget Akiram Therapeutics utvecklar en ny typ av strålterapi mot den idag obotliga sjukdomen anaplastisk sköldkörtelcancer. Genom finansiering via investerarnätverket Sciety kan grundarteamet fortsätta utvecklingen av sin egenutvecklade och patentsökta läkemedelskandidat, och inleda kliniska studier fas I. Teamet ser även potential hos behandlingen för andra typer av cancer i sköldkörteln, samt i hals och huvud.

Readily Diagnostics
Liza Löf och Masood Kamali-Moghaddam, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.

Forskarteamet har startat bolaget Readily Diagnostics för att ta ett nytt snabbtest för luftvägssjukdomar till marknaden. Flera investerare, däribland UU Invest AB, har gått in med kapital för att stötta kommersialiseringen. Testet är en vidareutveckling av en metod som forskarna tagit fram, och målet är att det ska kunna mäta flera olika virus för att rätt behandling snabbt ska kunna sättas in.

Daily Innovation
Katarina Blomkvist, forskare vid företagsekonomiska institutionen.

Med utgångspunkt från forskning om bland annat intraprenörskap, det vill säga förnyelse i olika former inom etablerade företag och organisationer, har hon tillsammans med William Varga från LVMH och entreprenören Kristofer Klerfalk tagit fram en metod för att hjälpa både privata och offentliga verksamheter att identifiera, aktivera och stärka sin innovationsförmåga. Tillsammans har teamet startat företaget Daily Innovation 364 som idag har kunder inom olika branscher.

Fiberförstärkt bencement
Cecilia Persson, professor vid institutionen för materialvetenskap.

Tillsammans med forskare vid ETH Zürich har Cecilia Persson tagit fram och patentsökt en teknologi som kan möjliggöra behandling av frakturer i benvävnad med ett material som kan stimulera bildning av ny benvävnad. Hon har, med rätt till ersättning vid eventuella framtida intäkter, överlåtit sin del av patentansökan till ETH Zürich där målet är att hitta licenstagare som kan ta uppfinningen vidare till en kommersiell produkt.

Sapiron
Emil Rosén, tidigare doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi

Affärsidén som ligger till grund för bolaget Sapiron handlar om att främja användningen av metoder för avancerad bildanalys inom life science, till exempel för att göra det snabbare och billigare att utveckla nya läkemedel. Bakom idén och företaget står Emil Rosén som tagit fram en mjukvarulösning som kombinerar bildanalys och ai, och i förlängningen molntjänster, för bland annat kunder inom bioteknik och läkemedelsutveckling. Sapiron har genomfört en första försäljning.

Elva projekt och startups har tilldelats utmärkelsen 2022:

Cellpenetrerande peptid mot virussjukdom
Ylva Ivarsson, professor i biokemi vid institutionen för kemi – BMC, Anna Överby Wernstedt, professor vid Umeå universitet, och Jakob Nilsson, professor vid Köpenhamns universitet.

Forskarteamet har utvecklat och patenterat en peptid som kan tränga igenom cellmembran och transporteras in i celler och därmed hämma sjukdomar orsakade av virus, till exempel Covid-19. För att ge tekniken bästa möjliga förutsättningar att komma till nytta har teamet överlåtit rättigheterna till en samarbetspart som ansvarar för att identifiera företag som vill ta över innovationsprojektet, till exempel läkemedelsföretag. Forskarna har option på framtida intäkter från en kommersialisering.

Orchis Natur
Linus Söderquist, doktorand i botanisk ekologi, och Simon Hultby, trädgårdsmästare vid
Uppsala linneanska trädgårdar.

Orchis Natur odlar europeiska vilda orkidéer för naturvårdsåtgärder som reintroduktioner och förstärkningar av hotade populationer. Metoderna som används baseras på den senaste forskningen inom bevarandebiologi och populationsgenetik. Företaget riktar sig till kommuner, länsstyrelser och ideella föreningar och har under året fått sina första kunder.

CombiANT
Nikos Fatsis-Kavalopoulos, Po-Cheng Tang, Roderich Römhild, Dan Andersson, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi och Johan Kreuger, institutionen för medicinsk cellbiologi.

Forskarteamet har utvecklat och patentsökt metoden CombiANT med vilken kombinationseffekter av olika antibiotika kan undersökas. Kombinationsbehandlingar är vanliga inom vården trots att det hittills inte funnits ett enkelt sätt att utvärdera effekten av dem. Teamets förhoppning är metoden på sikt ska leda till förskrivning av verksamma kombinationer av antibiotika till varje patient, vilket också kan bidra till minskad antibiotikaresistens. Forskarna har grundat Rx Dynamics AB och har som ett första steg startat försäljning till kunder inom forskning. Fortsatt kommersialisering av produkten sker med stöd av finansiering från Vinnova och investering från UU Invest AB.

Tillverkningsmetod för stabila perovskitsolceller
Gerrit Boschloo, professor vid institutionen för kemi – Ångström.

Perovskit är ett material som fått mycket uppmärksamhet för dess möjligheter att framställa lätta, böjliga och billigare solceller. Gerrit Boschloo har inom ramen för ett projekt finansierat av SSF tagit fram en metod för att tillverka en solcellsmodul i vilken perovskitsolceller kopplas ihop på ett effektivt sätt. Metoden har patentsökts och överlåtits till ett företag för vidareutveckling och kommersialisering.

Secretion Effect Detection (SED) technology
Daniel Camsund, tidigare forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.

Daniel Camsund har utvecklat och patentsökt en ny teknik, SED, som kan snabba på utvecklingen av nya biologiska läkemedel. SED förenar syntetisk biologi med mikroflödesteknik och kan användas för att mäta effekter av olika biomolekyler som utsöndras från celler, till exempel vid screening av nya läkemedelskandidater. Patentansökan och innovationsprojektet har sålts till ett internationellt bioteknikföretag som kommer att utveckla tekniken vidare mot en kommersiell produkt.

RoundBit
Fredrik Junerfält, tidigare läkarstudent vid Uppsala universitet, Oscar Björnfot och Gustav Genberg.

Dendrit är ett digitalt arbetsverktyg som utvecklats för att ersätta läkarnas papperslappar som idag används för att organisera arbetsuppgifter i vården. Målet är att underlätta vårdvardagen för läkare genom att erbjuda en lösning som möjliggör samarbete kring journalanteckningar, översikt över arbetsflöden och verksamhetsanpassade checklistor. Dendrit kommersialiseras genom företaget Roundbit som grundades i februari 2021 och som under 2022 gjorde sin första försäljning.

Hjärnes Testamente
Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap, och Hjalmar Fors, docent i idé- och lärdomshistoria och enhetschef för Hagströmerbiblioteket, Karolinska institutet.

Forskarna har återskapat den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testamente i form av en bitter snaps som lanserats hos Systembolaget 2022. Den ursprungliga versionen skapades av den svenske vetenskapsmannen Urban Hjärne och var mycket populär under 1700-talet då den ansågs vara något av en universalmedicin. Forskarnas moderna smakrekonstruktion är resultatet av ett kommersiellt sidoprojekt till ett forskningsprojekt med fokus på rekonstruktion av tidigmodern farmaci vid institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet.

Virubustor
Marvin Seibert, forskare och Kerstin Mühlig, doktorand vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.

Teamet har utvecklat en ny lösning för luftrening som kan implementeras snabbt och till en låg kostnad i många typer av fordon. Tekniken använder fordonets förbränningsmotor som värmekälla för att sterilisera luften och rensa den från aerosoler som kan innehålla smittämnen, till exempel coronavirus. För att kommersialisera tekniken har forskarna byggt ett team och startat bolaget Virubustor. UU Invest har gått in med projektstöd tillsammans med två andra investerare.

Mind Intelligence Lab
Nazar Akrami, institutionen för psykologi, Lisa Kaati och Amendra Shrestha, institutionen för informationsteknologi.

Företaget Mind Intelligence Lab utvecklar tekniker som gör det möjligt att predicera olika beteenden – framför allt oönskade beteenden. Det kan handla om att identifiera risk för våldshandlingar, självmord och toxiskt språk. Även en tillämpning som analyserar personlighet är under utveckling i syfte att fungera som beslutsstöd i rekryteringssammanhang. Gemensamt för alla verktyg, oavsett tillämpningsområde, är att de utgår från skriftlig, digital kommunikation och att resultaten från analyserna kan användas som stöd för bedömningar och beslut. Teknikerna förenar maskininlärning, språkliga marköranalyser, beteendepsykologi och statistik och avspeglar den breda kompetenspalett som finns i det tvärvetenskapliga forskarteam som står bakom utvecklingen. UU Invest har investerat i företaget som teamet grundat för att ta verktygen till marknaden.  

Verktyg för kombinerad diagnostik och genterapi av hjärntumörer
Fredrik Swartling, institutionen för immunologi, genetik och patologi

Med utgångspunkt från lovande resultat från ett tidigare ERC starting grant-projekt tar nu Fredrik Swartling och hans team fram nya verktyg för att identifiera celler som blivit resistenta mot standardbehandlingen, vanligtvis strålning och cellgifter, av elakartade hjärntumörer. Målet är att verktygen ska kunna användas för att screena celler som tas ut från biopsier i samband med en hjärntumörsoperation och på så sätt bättre kunna identifiera och behandla patienter som riskerar allvarliga återfall. Projektet har fått ERC Proof of Concept-bidrag som ska stärka förutsättningarna för en framtida kommersialisering.

CoLD Therapeutics
Jens Carlsson, institutionen för cell- och molekylärbiologi, Helena Danielson, institutionen för kemi-BMC, Anja Sandström och Lindon Moodie, institutionen för läkemedelskemi.

Det tvärvetenskapliga forskarteamet har tagit fram en grupp nya molekyler som har mycket god förmåga att blockera coronavirus från att föröka sig. Forskningen har genomförts i samarbete med läkemedelsplattformen på Science for Life Laboratory. Förhoppningen är att upptäckten ska ligga till grund för ett framtida antiviralt läkemedel mot coronavirus som kan fungera som ett komplement till vaccin och bidra till behandlingsmöjligheter mot nya virusvarianter. Vägen till ett nytt läkemedel är lång och i ett första steg krävs vidareutveckling av molekylerna för att säkerställa att de har de viktiga egenskaper som krävs. UU Invests projektbolag har investerat i projektet och bistår bland annat forskarteamet i att undersöka intresset hos läkemedelsbolag att arbeta vidare och utveckla läkemedlet.

Fyra innovationsprojekt och startups tilldelades utmärkelsen 2021:

HaLaCore Pharma
Mats Larhed, institutionen för läkemedelskemi och Mathias Hallberg, institutionen för farmaceutisk biovetenskap.

Forskarna har tagit fram en serie nya kemiska substanser avsedda för vidareutveckling till framtida läkemedel för behandling av till exempel lungsjukdomar som fibros. Projektet har bedrivits i samverkan mellan institutionen för läkemedelskemi och institutionen för farmaceutisk biovetenskap och med stöd av läkemedelsplattformen inom SciLifeLab. Forskarna har patentsökt de framtagna substanserna och bildad bolaget HalaCore Pharma som sålt rättigheterna till ett börsnoterat läkemedelsbolag som därmed tagit över utvecklingsansvaret.

Rarity Bioscience
Lei Chen och Ulf Landegren, institutionen för immunologi, genetik och patologi.

Bolaget Rarity Bioscience har precisionsdiagnostik i fokus och siktet inställt på att kommersialisera en ny robust teknik för att detektera små mängder av dna-mutationer, framförallt i blodprover. Tekniken har en mycket hög känslighet och kan ge sjukvården helt nya möjligheter att följa upp cancerpatienter för att tidigt upptäcka och förhindra återfall. Rarity Bioscience är en avknoppning från professor Landegrens forskargrupp som bedriver världsledande forskning inom området molekylära verktyg. Uppsala universitet Invest AB har investerat i bolaget.

Läs mer om Rarity Bioscience på företagets hemsida

Mod4Sim Pharma
Hugo Gutierrez de Teran och Willem Jespers, institutionen för cell- och molekylärbiologi.

Forskarna har utvecklat nya beräkningskemiska metoder med potential till stort genomslag inom strukturbaserad läkemedelsdesign. Metoderna gör det möjligt att snabbt och med stor noggrannhet kunna förutsäga hur särskilda läkemedelsmolekyler binder till viktiga receptorer och hur starkt de gör detta. Att med hjälp av datorberäkningar kunna minska antalet föreningar som behöver testas eller syntetiseras för att identifiera den mest lovande läkemedelskandidaten bland miljontals potentiella föreningar är av stort intresse för läkemedelsindustrin. Forskarna har i nationell konkurrens fått anslag från Vinnovas program VFT+ för att vidareutveckla metoderna kommersiellt, vilket nu görs i bolaget Mod4Sim Pharma som forskarna grundat.

Läs mer om Mod4Sim Pharma på företagets hemsida

HPVir
Inger Gustavsson och Ulf Gyllensten, institutionen för immunologi, genetik och patologi.

Forskarteamet har under många år arbetat med att ta fram HPVir, en kombination av ett självprovtagningskit och ett HPV-test. Testet ska upptäcka om en kvinna är smittad av HPV, humant papillomvirus, och därmed löper större risk att drabbas av livmoderhalscancer. Nästan alla fall av livmoderhalscancer orsakas av HPV-infektion. Vid provtagning med HPVir används ett speciellt provtagningskort som gör prover stabila i rumstemperatur under flera år och dessutom möjliggör smittsäker hantering av proverna. Att HPVir fungerar, både när det gäller träffsäkerhet och benägenhet att testa sig, är säkerställt genom ett stort antal vetenskapliga studier. Hälsoekonomiska analyser visar att metoden är billigare än dagens screening med gynekologisk cellprovtagning. Projektet har i nationell konkurrens fått anslag från Vinnovas program VFT+.

Se en kortfilm om projektet HPVir på Youtube

Tolv innovationsprojekt och startups tilldelades utmärkelsen 2020, bland andra:

Femton innovationsprojekt och startups tilldelades utmärkelsen 2019, bland andra:

• Molboolean – metod för märkning och mätning av proteiner för forskning och diagnostisk tillämpning som tagits fram av Ola Söderberg, institutionen för farmaceutisk biovetenskap.
   
• Enphasys – företaget har grundats av Janneke Keeemink och Christel Bergström, institutionen för farmaci, för att vidareutveckla och kommersialisera en egenutvecklad och patenterad teknik som kan förkorta tiden från en ny lovande  läkemedelsmolekyl, ge patienter bättre läkemedel och på vägen minska antalet djurförsök. Läs mer om Enphasys online.
   
• Anatycan – innovativ metod som kan bana väg för utveckling av behandling av svår cancerform. Metoden har tagits fram av Marika Nestor och Anja Mortensen, institutionen för immunologi, genetik och patologi.
   
• Uppsala Therapeutics – företaget utvecklar och kommersialiserar ny design av befintlig teknik som skapar förutsättningar för nya läkemedel. Bakom företaget står Jöns Hillborn och Oommen Varghese, institutionen för kemi – Ångström, tillsammans med Oommen P Oommen vid Tampere University och Victor Hartman som är VD för bolaget. Läs mer om Uppsala Therapeutics online.
   
• MM18 Medical – ny metod för klinisk analys som avsevärt kan minska sjukvårdskostnader för prostatacancer. Företagets grundare är Erik Wilander, institutionen för kvinnors och barns samt Sören Nygren. Läs mer på mm18.se.
   
• Percy Roc - använder mikrovågor till att härda kolfiber. Dragos Dancila och Kristiaan Pelckmans, institutionen för fysik och astronomi har tillsammans grundat företaget för att kommersialisera mikrovågsteknik för nya användningsområden. Som ett första steg kommer den att användas för att härda kolfiberkompositer inom flyg- och fordonsindustrin. Läs mer på percyroc.se.
                         
• Individanpassade immunterapier – en unik idé för att bekämpa cancer. Sara Mangsbo, institutionen för farmaceutisk vetenskap, har tillsammans med Helena Persson och kollegor som leder SciLifeLabs plattform kring antikroppsutveckling (DDD), utvecklat en plattformsteknologi som påminner om vaccinering för att få kroppen egna immuncellerna att expandera och specifikt angripa cancern. Behandlingen blir individanpassad men plattformen använder vissa generiska komponenter för att förkorta tiden till behandling. Företaget Strike Pharma grundades 2020 i syfte att kommersialisera den egenutvecklade och innovativa ADAC-teknologin. Läs mer om Strike Pharma online.
   
• Scaleout – mjukvara som underlättar användning av artificiell intelligens. Företaget Scaleout Systems erbjuder en ny lösning för integritetsbevarande och säker maskininlärning som utvecklats av bland andra Andreas Hellander och Salman Toor, institutionen för informationsteknologi. Läs mer om Scaleout Systems online.

Missbrukssäkring av läkemedel och solceller för nya ytor bland 2018-års attraktiva innovationsprojekt. Sjutton innovativa projekt och startups tilldelades utmärkelsen 2018, och det var bland andra:

• Emplicure – Administrerar läkemedel på ett säkert sätt. I gränslandet mellan materialteknologi och farmaceutisk vetenskap utvecklar företaget Emplicure i samarbete med Håkan Engqvist, institutionen för materialvetenskap, en ny läkemedelsformulering mot kronisk smärta i form av ett keramiskt depotplåster som försvårar missbruk. Läs mer på emplicure.com.
   
• Peafowl Solar Power – miljösmarta och transparenta solceller för nya ytor. Företaget Peafowl Solar Power har utvecklat en ny typ av mycket tunna och transparenta solceller som kan produceras mer miljövänligt och kostnadseffektivt än dagens alternativ. Tekniken gör det möjligt att belägga nya ytor med solceller utan att förändra deras utseende. Jacinto Sá, institutionen för kemi – Ångström har tagit fram tekniken och är medgrundare till bolaget. Läs mer på peafowlsolarpower.com.
   
• Cartana – företaget har utvecklat ny teknologi för gensekvensering direkt i vävnadsprover. Tekniken ger information både om enskilda hjärncellers typ och funktion och om deras lokalisering i förhållande till varandra. Bolaget arbetar även med utveckling av en tillämpning inom cancerforskning. Flera av personerna bakom Cartana, bland annat Malte Kühnemund och Mats Nilsson, har tidigare varit verksamma som forskare vid Uppsala universitet. 2020 förvärvades företaget av det amerikanska bioteknikföretaget 10x Genomics.
   
• Deep Forestry – ny drönare ska ge bättre koll på skogen. Företaget utvecklar kraftfulla sensorsystem för att bygga 3D-modeller av skogsbestånd som kan användas för att ge volymberäkningar och mycket noggranna kartor med georeferenser. Bolagets drönarprototyp kan navigera mellan träd, under trädkronorna i en industriell skog. Levi Farrand, tidigare student vid Uppsala universitet är medgrundare och vd. Läs mer på deepforestry.com.
   
• Oncodia – CE-märkt mjukvara för snabbare och mer exakt molekylär cancerdiagnostik. För att tillgodose behovet av snabbare och mer exakt precisionscancerdiagnostik har företaget Oncodia omarbetat och effektiviserat den kliniska analysprocessen från DNA-sekvensdata till cancerspecifik mutationsrapport. Varje komponent har noggrant finjusterats och integrerats i en enda, kvalitetsstyrd lösning. Oncodia har grundats av Tobias Sjöblom, Ivaylo Stoimenov och Tom Adlerteg, verksamma vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. Läs mer på oncodia.com.
   
• Sence Research – ny analysmodell ska bidra till bättre uppföljning av nya läkemedel. Thomas Cars, institutionen för medicinska vetenskaper har tagit fram en metod som med hjälp av läkemedelsdata från journaler kan analysera läkemedels nytta och effektivitet, biverkningar och kostnadseffektivitet. Detta skapar ett viktigt beslutsunderlag för hälso- och sjukvårdsmyndigheter, läkemedelsmyndigheter och läkemedelsindustrin. Läs mer på sence.com.
   
• Soccermatics – en digital fotbollsexpert, David the bot, som hjälper oss förstå spelet med hjälp av matematik. Grunden för David the bot är en algoritm skapad av David Sumpter, matematiska institutionen, som också grundat bolaget Soccermatics och skrivit bästsäljaren med samma namn (bokens svenska titel är: Mer än en sport: fotbollens matematik).
   

Nya material och diagnostiska tester, prognosverktyg och digitala fönster till historien. Elva innovationsprojekt och startups tilldelades utmärkelsen 2017, och detta är några av dem:

• Graphmatech – kommersialiserar Aros Graphene, ett patenterat nytt grafenbaserat lättviktsmaterial med mycket goda elektriska och termiska egenskaper vilket gör det lämpligt för många tillämpningar, som till exempel kylning av elektronikkomponenter. Bakom det nya materialet står Mamoun Taher, institutionen för kemi-Ångström, som också är medgrundare av företaget. Läs mer på graphmatech.com.
   
• Astrego Diagnostics – snabb och säker diagnos av urinvägsinfektion och ett bidrag i kampen mot antibiotikaresistens. Bolaget är en avknoppning från Johan Elfs forskargrupp vid institutionen för cell- och molekylärbiologi. Läs mer på astrego.se.
   
• Inossia – utvecklar ett nytt elastiskt bencement för sköra ben. Med det nya bencementet kan smärtlindringen för patienter med benskörhetsfrakturer förbättras samtidigt som risken för ytterligare kotfrakturer kan minskas. För upptäckten av det mjuka bencementet som kommersialiseras via bolaget står Cecilia Persson, institutionen för materialvetenskap. Läs mer på inossia.com.
   
• Indicio Technologies (tidigare F&A Forecasting) – utvecklar mjukvara som ska ge mer träffsäkra ekonomiska prognoser, till exempel vad gäller försäljningsvolymer, råvarupriser och valutakurser. Bolagets grundare är två tidigare studenter från Uppsala universitet. Läs mer på indicio.com.
   
• Magström – utvecklar både mjuk- och hårdvara som kan reducera onödigt slitage av komponenter i vattenkraftverk och bidra till färre driftstopp. Bolagets grundare är Urban Lundin, Johan Abrahamsson och José Perez-Loya, institutionen för elektroteknik.
   
• Disir Productions – gör historisk forskning levande i moderna spelmiljöer. Företaget utvecklar appar inom konceptet Augmented History som gör att användaren kan uppleva och interagera med historiska miljöer som rekonstruerats digitalt. Disir Productions bildades 2015 av bland andra John Ljungkvist och Daniel Löwenborg, institutionen för arkeologi och antik historia. Läs mer på disir.se.