Fem nya projekt samverkar kring samhällsutmaningar

2021-01-25

Picture of Anna Foka_researcher Dept. of ALM at Uppsala University — Anna Foka, institutionen för ABM, har fått medel för att i samarbete med Statens museer för världskultur (SMVK) undersöka och utveckla digitala och inkluderande lärupplevelser för skolelever baserat på museernas samlingar. Foto: Mikael Wallerstedt.

Fem nya projekt har fått finansiering inom ramen för Uppsala universitets program Verifiering för samverkan, VFS. Det handlar bland annat om lärande om kulturarv på distans och mentormödraskap i socialt utsatta områden.

VFS är ett led i universitetets arbete med att stimulera hållbar samverkan och forskningens samhällsnytta. Finansieringen på upp till 300 000 kronor per projekt ger forskare och organisationer i samhället möjlighet att tillsammans utveckla och testa nya lösningar på behovsdrivna och konkreta utmaningar.

De projekt som fått medel handlar om att utveckla lärande om kulturarv på distans, förbättra tekniken i smarta fönster, utforma goda digitala dagliga verksamheter, införa en modell för mentormödraskap i socialt utsatta områden samt fenotypning av mikroalger för effektivare bioproduktion.

Förstudie om lärande på distans

Anna Foka vid institutionen för ABM (arkiv, bibliotek och museer) är ansvarig forskare i ett av de projekt som fått finansiering. I samarbete med Statens museer för världskultur (SMVK) ska hon och forskarkollegor genomföra en förstudie kring lärande på distans och möjligtvis med hjälp av virtual reality. Även representanter för Google Arts & Culture, Europeana och Riksantikvarieämbetet kommer att bidra i projektet.

– Vårt projekt utgår från behovet inom kulturarvssektorn om att vara inkluderande och kunna möta morgondagens publik, men är också kopplat till vårt alltmer digitala globala samhälle vilket inte minst har aktualiserats som ett resultat av pandemin. Vi vill undersöka vad museer och virtuella inlärningsprocesser kan göra för att digitalt kulturarv ska bli tillgängligt för fler skolelever och dessutom bli mer transparent, berättar Anna Foka.

Startar i april

Projektet startar i april och en central del blir den enkätundersökning som kommer att rikta sig till både lärare och skolelever som får testa den digitala lärplattform som efter omsorgsfull utvärdering kommer att väljas ut som best practice och fyllas med innehåll. Det är ingen tvekan om vad Anna Foka ser fram emot mest av allt.

– Elevernas och lärarnas enkätsvar! Jag är mycket intresserad av att ta del av andra åsikter än mina egna kring våra rika kulturarvssamlingar i Sverige. Jag tror att det är viktigt att lyssna och ta in olika perspektiv för att göra en digital lärupplevelse inkluderande för alla.

Finansierade projekt

Här följer en sammanfattning av de fem projekt som har fått finansiering:

1. Världskultur blir digital lärupplevelse
Hur kan kulturarv göras tillgängligt för fler och bli en kraft som förenar ett mångkulturellt samhälle? Det här projektet vill ta tillvara potentialen i den digitala tekniken för att med dess hjälp levandegöra samlingar och föremål på ett sätt som inkluderar och engagerar skolelever oavsett kön, kulturell- och socioekonomisk bakgrund. Projektet leds av Anna Foka, forskare vid Institutionen för ABM (arkiv, bibliotek, museer) och drivs i samarbete med Statens museer för världskultur (SMVK) som omfattar fyra museer i Sverige; Etnografiska museet, Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet samt Världskulturmuseet. SMVK förvaltar en stor del av det statliga internationella kulturarvet i Sverige och det här projektet ger Världskulturmuseerna en möjlighet att experimentera tillsammans med forskarexpertis inom området virtuellt lärande för att vidareutveckla museernas erbjudanden av digitala lärupplevelser. För forskarna innebär projektet att deras kunskap från både tidigare och pågående forskningsprojekt kan få ytterligare spridning och genomslag. Med avstamp från forskarnas gedigna kompetens inom digital humaniora och intersektionalitet ska projektet utveckla innehåll, lärandeformat och tekniska lösningar med målet att ta fram en prototyp av en virtuell lärplattform som också testas och utvärderas tillsammans med skolelever och lärare. En bärande tanke är att lärplattformen ska gynna ökad acceptans av kulturella olikheter och bidra till social hållbarhet.

2. Skyddande lager ska göra smarta fönster ännu smartare
I smarta fönster används elektrokromism (EC), en energibesparande teknik som gör det möjligt att kontrollera värme- och ljusinsläpp. En byggnad med smarta fönster kan därför avsevärt minska sin energiförbrukning, och därmed kostnaden, för kylning, luftkonditionering och belysning. Ett ytterligare plus är att inomhuskomforten kan öka. Smarta fönster har funnits på marknaden ett tag men har ännu inte slagit igenom på bred front. En springande punkt för kommersiell framgång är produktkvaliteten. I smarta fönster finns elektrokromiska enheter bestående av dynamiska material i flera tunna lager och det finns fortfarande olösta problem som handlar om kompatibilitet mellan dessa lager, vilka i slutändan minskar prestandan. Det kan röra sig om nötning, mörka fläckar och sprickor. I detta projekt kommer Ilknur Bayrak Pehlivan, forskare vid Institutionen för materialvetenskap i samarbete med Sisecam, som är den största planglastillverkaren i Europa, att ta fram skyddande skikt av oxidtunnfilm för beläggning på de elektrokroma lagren av nickel- respektive volframoxider som omsluter polymerelektrolytlagret i en EC-enhet. Projektet syftar till att bidra med ny kunskap inom området skyddande lager och förbättra prestandan och hållbarheten i EC-system. Projektet kommer att ligga till grund för forskning om multifunktionella EC-enheter, som utöver kontroll av värme- och ljusinsläpp kan lagra och producera energi, vilket är ett område av allt större intresse inom såväl den akademiska forskningen som inom industrin. Sammantaget kan projektet i förlängningen bidra till att realisera den enorma potential till energibesparing som EC-tekniken kan innebära i moderna byggnader.

3. Digital daglig verksamhet
Hur kan goda digitala möten utformas inom daglig verksamhet för personer med intellektuella och omfattande fysiska funktionsnedsättningar? Frågan är brinnande aktuell i ljuset av den pågående pandemin då även dagliga verksamheter fått ställa om till digitala aktiviteter. En omställning som försvåras av att det krävs såväl digital kompetens hos brukare och personal som tillgång till fungerande digitala medier. Vid Danvikstulls dagliga verksamhet gick man snabbt över till digitala möten för att kunna erbjuda en välbehövlig struktur i vardagen för sina brukare, pandemin till trots. Hur har det fungerat och hur kan digital daglig verksamhet utvecklas framåt på ett sätt som gynnar personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras förutsättningar för samhällsengagemang? Kring dessa frågor möts Kristina Engwall, forskare vid Centrum för socialt arbete, CESAR, på Sociologiska institutionen och Danvikstulls dagliga verksamhet i ett gemensamt projekt med praktiknära forskning och verksamhetsutveckling i fokus. Utifrån aktiviteter som workshops, intervju- och enkätstudier ska samarbetet leda till en lärandekonferens för dagliga verksamheter, en manual med tips för digital daglig verksamhet samt en vetenskaplig artikel.

4. Sydafrikansk innovation ska lyfta barnhälsan i socialt utsatta områden
Philanimodellen är en sydafrikansk innovation för att förbättra barns hälsa och utveckling genom mentormödraskap. Mammor med erfarenhet och god förmåga att uppfostra barn stöttar andra mammor i liknande miljö i att skapa en hållbar och hälsosam livssituation för sig själva, sina barn och familjer. I ett samarbete mellan Mats Målqvist, professor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa och det sociala företaget Yalla Trappan i Malmö ska nu Philanimodellen introduceras i utsatta områden i Malmö. Till grund för samarbetet ligger ett tidigare projekt där Mats Målqvist i samarbete med Svenska kyrkan tog fram registerdata för att identifiera socialt utsatta områden med sämre hälsotal för barn i Sverige. Inom ramen för det projektet knöts då även kontakt med Yalla Trappan och Malmö Stad. Samtliga parter kommer att vara en del av den anpassning, implementering och utvärdering av modellen med mentormödrar som står i fokus för detta projekt. Parterna delar ett stort engagemang för att pröva nya sätt som kan bidra till ökad integration och förbättrad barnhälsa bland utsatta grupper i Sverige. Philanimodellen kommer att utgöra ett viktigt komplement till Yalla Trappans pågående verksamhet och Förskoleförvaltningen i Malmö Stad kan med modellens hjälp nå ut längre med kunskap om barns tidiga utveckling och förhoppningsvis öka intresset för förskolans verksamhet. För forskningen innebär projektet en viktig möjlighet att studera implementeringsprocesser för att minska utanförskap och öka barnhälsan. Projektet förväntas leda till både förbättrade förhållanden för kvinnor och barn i de utsatta områden där modellen införs samt evidens för modellen i sig, för att framöver kunna skalas upp till fler områden där behov finns.

5. Förfinad användning av mikroalger för industriella ändamål
Kan alger vara framtidens hållbara mat, kemikalier och bränsle? Det finns en stor potential i att använda fotosyntetiserande mikroalger som effektiva katalysatorer i bioproduktion, inte minst för industrin men trots detta har systematisk karakterisering och urval av mikroalger för att förbättra produktivitet eller motståndskraft, så kallad fenotypning, inte genomförts i nämnvärd utsträckning. Lars Behrendt, forskare vid Institutionen för organismbiologi har tillsammans med kollegor utvecklat en plattform, PhenoChip, som med hjälp av mikrofluidik möjliggör fenotypning under väldefinierade miljöförhållanden. Inom ramen för detta samarbetsprojekt som inkluderar både forskare från Uppsala universitet och Linnéuniversitetet samt ett antal industripartners, kommer PhenoChip att användas för att välja ut mikroalger med bäst förmåga att ta upp koldioxid från industriella rökgaser. De utvalda mikroalgerna kommer att odlas i ALGOLAND fotobioreaktorer som matas med rökgas från förbränning av rester från skogsråvara vid anläggningen Moskogen, Kalmar Energi och från ombränning av mesa vid massabruket Södra Cell i Mönsterås. Biomassan från mikroalgerna kommer att användas för produktion av djurfoder genom samarbete med bolagen BioResM och Kollberg Sustainable Engineering. Den urvalsprocess som står i fokus för projektet förväntas leda till att man identifierar mikroalger som har en oöverträffad förmåga att producera biomassa från industriellt gasavfall. Cellkulturen från mikroalgerna kan sedan användas för att starta ympning inom befintliga fotobioreaktorer för att mer effektivt fånga koldioxid från utsläpp.

Korta fakta om VFS

Inom VFS är det upp till tre ansökningstillfällen per år och de fem projekten beviljades medel i den andra omgången där beslut togs innan jul. De valdes ut av totalt nio ansökningar.

Ansökningar om VFS-medel bedöms av granskare som utsetts av universitetets tre vetenskapsområden. Därefter gör samverkansrådet en sammanvägd bedömning och rekommendation om beslut till rektor.