Fem nya projekt samverkar kring samhällsutmaningar
2021-01-25

Fem nya projekt har fått finansiering inom ramen för Uppsala universitets program Verifiering för samverkan, VFS. Det handlar bland annat om lärande om kulturarv på distans och mentormödraskap i socialt utsatta områden.
VFS är ett led i universitetets arbete med att stimulera hållbar samverkan och forskningens samhällsnytta. Finansieringen på upp till 300 000 kronor per projekt ger forskare och organisationer i samhället möjlighet att tillsammans utveckla och testa nya lösningar på behovsdrivna och konkreta utmaningar.
De projekt som fått medel handlar om att utveckla lärande om kulturarv på distans, förbättra tekniken i smarta fönster, utforma goda digitala dagliga verksamheter, införa en modell för mentormödraskap i socialt utsatta områden samt fenotypning av mikroalger för effektivare bioproduktion.
Förstudie om lärande på distans
Anna Foka vid institutionen för ABM (arkiv, bibliotek och museer) är ansvarig forskare i ett av de projekt som fått finansiering. I samarbete med Statens museer för världskultur (SMVK) ska hon och forskarkollegor genomföra en förstudie kring lärande på distans och möjligtvis med hjälp av virtual reality. Även representanter för Google Arts & Culture, Europeana och Riksantikvarieämbetet kommer att bidra i projektet.
– Vårt projekt utgår från behovet inom kulturarvssektorn om att vara inkluderande och kunna möta morgondagens publik, men är också kopplat till vårt alltmer digitala globala samhälle vilket inte minst har aktualiserats som ett resultat av pandemin. Vi vill undersöka vad museer och virtuella inlärningsprocesser kan göra för att digitalt kulturarv ska bli tillgängligt för fler skolelever och dessutom bli mer transparent, berättar Anna Foka.
Startar i april
Projektet startar i april och en central del blir den enkätundersökning som kommer att rikta sig till både lärare och skolelever som får testa den digitala lärplattform som efter omsorgsfull utvärdering kommer att väljas ut som best practice och fyllas med innehåll. Det är ingen tvekan om vad Anna Foka ser fram emot mest av allt.
– Elevernas och lärarnas enkätsvar! Jag är mycket intresserad av att ta del av andra åsikter än mina egna kring våra rika kulturarvssamlingar i Sverige. Jag tror att det är viktigt att lyssna och ta in olika perspektiv för att göra en digital lärupplevelse inkluderande för alla.
Finansierade projekt
Här följer en sammanfattning av de fem projekt som har fått finansiering:
1. Världskultur blir digital lärupplevelse
Hur kan kulturarv göras tillgängligt för fler och bli en kraft som förenar ett mångkulturellt samhälle? Det här projektet vill ta tillvara potentialen i den digitala tekniken för att med dess hjälp levandegöra samlingar och föremål på ett sätt som inkluderar och engagerar skolelever oavsett kön, kulturell- och socioekonomisk bakgrund. Projektet leds av Anna Foka, forskare vid Institutionen för ABM (arkiv, bibliotek, museer) och drivs i samarbete med Statens museer för världskultur (SMVK) som omfattar fyra museer i Sverige; Etnografiska museet, Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet samt Världskulturmuseet. SMVK förvaltar en stor del av det statliga internationella kulturarvet i Sverige och det här projektet ger Världskulturmuseerna en möjlighet att experimentera tillsammans med forskarexpertis inom området virtuellt lärande för att vidareutveckla museernas erbjudanden av digitala lärupplevelser. För forskarna innebär projektet att deras kunskap från både tidigare och pågående forskningsprojekt kan få ytterligare spridning och genomslag. Med avstamp från forskarnas gedigna kompetens inom digital humaniora och intersektionalitet ska projektet utveckla innehåll, lärandeformat och tekniska lösningar med målet att ta fram en prototyp av en virtuell lärplattform som också testas och utvärderas tillsammans med skolelever och lärare. En bärande tanke är att lärplattformen ska gynna ökad acceptans av kulturella olikheter och bidra till social hållbarhet.
2. Skyddande lager ska göra smarta fönster ännu smartare
I smarta fönster används elektrokromism (EC), en energibesparande teknik som gör det möjligt att kontrollera värme- och ljusinsläpp. En byggnad med smarta fönster kan därför avsevärt minska sin energiförbrukning, och därmed kostnaden, för kylning, luftkonditionering och belysning. Ett ytterligare plus är att inomhuskomforten kan öka. Smarta fönster har funnits på marknaden ett tag men har ännu inte slagit igenom på bred front. En springande punkt för kommersiell framgång är produktkvaliteten. I smarta fönster finns elektrokromiska enheter bestående av dynamiska material i flera tunna lager och det finns fortfarande olösta problem som handlar om kompatibilitet mellan dessa lager, vilka i slutändan minskar prestandan. Det kan röra sig om nötning, mörka fläckar och sprickor. I detta projekt kommer Ilknur Bayrak Pehlivan, forskare vid Institutionen för materialvetenskap i samarbete med Sisecam, som är den största planglastillverkaren i Europa, att ta fram skyddande skikt av oxidtunnfilm för beläggning på de elektrokroma lagren av nickel- respektive volframoxider som omsluter polymerelektrolytlagret i en EC-enhet. Projektet syftar till att bidra med ny kunskap inom området skyddande lager och förbättra prestandan och hållbarheten i EC-system. Projektet kommer att ligga till grund för forskning om multifunktionella EC-enheter, som utöver kontroll av värme- och ljusinsläpp kan lagra och producera energi, vilket är ett område av allt större intresse inom såväl den akademiska forskningen som inom industrin. Sammantaget kan projektet i förlängningen bidra till att realisera den enorma potential till energibesparing som EC-tekniken kan innebära i moderna byggnader.
3. Digital daglig verksamhet
Hur kan goda digitala möten utformas inom daglig verksamhet för personer med intellektuella och omfattande fysiska funktionsnedsättningar? Frågan är brinnande aktuell i ljuset av den pågående pandemin då även dagliga verksamheter fått ställa om till digitala aktiviteter. En omställning som försvåras av att det krävs såväl digital kompetens hos brukare och personal som tillgång till fungerande digitala medier. Vid Danvikstulls dagliga verksamhet gick man snabbt över till digitala möten för att kunna erbjuda en välbehövlig struktur i vardagen för sina brukare, pandemin till trots. Hur har det fungerat och hur kan digital daglig verksamhet utvecklas framåt på ett sätt som gynnar personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras förutsättningar för samhällsengagemang? Kring dessa frågor möts Kristina Engwall, forskare vid Centrum för socialt arbete, CESAR, på Sociologiska institutionen och Danvikstulls dagliga verksamhet i ett gemensamt projekt med praktiknära forskning och verksamhetsutveckling i fokus. Utifrån aktiviteter som workshops, intervju- och enkätstudier ska samarbetet leda till en lärandekonferens för dagliga verksamheter, en manual med tips för digital daglig verksamhet samt en vetenskaplig artikel.
4. Sydafrikansk innovation ska lyfta barnhälsan i socialt utsatta områden
Philanimodellen är en sydafrikansk innovation för att förbättra barns hälsa och utveckling genom mentormödraskap. Mammor med erfarenhet och god förmåga att uppfostra barn stöttar andra mammor i liknande miljö i att skapa en hållbar och hälsosam livssituation för sig själva, sina barn och familjer. I ett samarbete mellan Mats Målqvist, professor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa och det sociala företaget Yalla Trappan i Malmö ska nu Philanimodellen introduceras i utsatta områden i Malmö. Till grund för samarbetet ligger ett tidigare projekt där Mats Målqvist i samarbete med Svenska kyrkan tog fram registerdata för att identifiera socialt utsatta områden med sämre hälsotal för barn i Sverige. Inom ramen för det projektet knöts då även kontakt med Yalla Trappan och Malmö Stad. Samtliga parter kommer att vara en del av den anpassning, implementering och utvärdering av modellen med mentormödrar som står i fokus för detta projekt. Parterna delar ett stort engagemang för att pröva nya sätt som kan bidra till ökad integration och förbättrad barnhälsa bland utsatta grupper i Sverige. Philanimodellen kommer att utgöra ett viktigt komplement till Yalla Trappans pågående verksamhet och Förskoleförvaltningen i Malmö Stad kan med modellens hjälp nå ut längre med kunskap om barns tidiga utveckling och förhoppningsvis öka intresset för förskolans verksamhet. För forskningen innebär projektet en viktig möjlighet att studera implementeringsprocesser för att minska utanförskap och öka barnhälsan. Projektet förväntas leda till både förbättrade förhållanden för kvinnor och barn i de utsatta områden där modellen införs samt evidens för modellen i sig, för att framöver kunna skalas upp till fler områden där behov finns.
5. Förfinad användning av mikroalger för industriella ändamål
Kan alger vara framtidens hållbara mat, kemikalier och bränsle? Det finns en stor potential i att använda fotosyntetiserande mikroalger som effektiva katalysatorer i bioproduktion, inte minst för industrin men trots detta har systematisk karakterisering och urval av mikroalger för att förbättra produktivitet eller motståndskraft, så kallad fenotypning, inte genomförts i nämnvärd utsträckning. Lars Behrendt, forskare vid Institutionen för organismbiologi har tillsammans med kollegor utvecklat en plattform, PhenoChip, som med hjälp av mikrofluidik möjliggör fenotypning under väldefinierade miljöförhållanden. Inom ramen för detta samarbetsprojekt som inkluderar både forskare från Uppsala universitet och Linnéuniversitetet samt ett antal industripartners, kommer PhenoChip att användas för att välja ut mikroalger med bäst förmåga att ta upp koldioxid från industriella rökgaser. De utvalda mikroalgerna kommer att odlas i ALGOLAND fotobioreaktorer som matas med rökgas från förbränning av rester från skogsråvara vid anläggningen Moskogen, Kalmar Energi och från ombränning av mesa vid massabruket Södra Cell i Mönsterås. Biomassan från mikroalgerna kommer att användas för produktion av djurfoder genom samarbete med bolagen BioResM och Kollberg Sustainable Engineering. Den urvalsprocess som står i fokus för projektet förväntas leda till att man identifierar mikroalger som har en oöverträffad förmåga att producera biomassa från industriellt gasavfall. Cellkulturen från mikroalgerna kan sedan användas för att starta ympning inom befintliga fotobioreaktorer för att mer effektivt fånga koldioxid från utsläpp.
Korta fakta om VFS
Inom VFS är det upp till tre ansökningstillfällen per år och de fem projekten beviljades medel i den andra omgången där beslut togs innan jul. De valdes ut av totalt nio ansökningar.
Ansökningar om VFS-medel bedöms av granskare som utsetts av universitetets tre vetenskapsområden. Därefter gör samverkansrådet en sammanvägd bedömning och rekommendation om beslut till rektor.
Aktuellt
-
Equal opportunities - why bother?
On 8 March, Uppsala University Innovation in collaboration with Junior Faculty and the Society for Women Researchers in Uppsala invite you to an online event focussing on women's opportunities to fully engage in solving future challenges.
-
Fem nya projekt samverkar kring samhällsutmaningar
Anna Foka, institutionen för ABM, har fått medel för att i samarbete med Statens museer för världskultur (SMVK) undersöka och utveckla digitala och inkluderande lärupplevelser för skolelever baserat på museernas samlingar. Foto: Mikael Wallerstedt. Fem nya projekt har fått finansiering inom ramen för Uppsala universitets program Verifiering för samverkan, VFS. Det handlar bland annat om lärande om kulturarv på distans och mentormödraskap i socialt utsatta områden.
-
Kurs i immaterialrätt och kommersialisering i samarbete med PRV
I mars startar UU Innovation en ny omgång av kursen immaterialrätt och kommersialisering som riktar sig till doktorander, postdoktorer och forskare vid Uppsala universitet. Kursen ges i samarbete med Patent- och registreringsverket, PRV och omfattar fyra halvdagsseminarier. Anmälan är öppen.
-
Ny organisation av Uppsala universitets gemensamma innovations- och samverkansstöd
Den 1 januari 2021 gjordes en uppdelning av UU Innovations verksamhet och två nya enheter bildades med placering under rektor: UU Innovation respektive UU Samverkan. Syftet är att stärka universitetets gemensamma innovations- och samverkansarbete i enlighet med UU Mål och strategier.
-
Digitaliserar kulturarv för ökad tillgänglighet och samhörighet
Anna Foka. Anna Foka är verksam inom området digital humaniora vid institutionen för ABM (arkiv, bibliotek, museer). Hennes forskning handlar om digitala metoder och verktyg som gör det möjligt för oss att se kulturarvssamlingar och -föremål i ett nytt ljus. Drivkraften är att berika och diversifiera det förflutna för att skapa en framtid som kännetecknas av större inkludering och samhörighet mellan människor och kulturer. Nyligen fick hon 4,9 miljoner kronor av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond för det fyraåriga projeket “Att kvantifiera kultur: En studie av AI och kulturarvssamlingar”. Hon har också beviljats medel från Uppsala universitet för att i samverkan med Världskulturmuseerna i Sverige undersöka och utveckla digitala och inkluderande lärupplevelser för skolelever baseras på museernas samlingar.
– We are all one humanity, so how do we use technology to communicate that? Den frågan ställer sig Anna i den här intervjun och det är också den som fångar hennes fokus och drivkraft som forskare.
-
Forskare behöver stödja implementering av ny kunskap
Anna Sarkadi. Foto: Mikael Wallerstedt. Som professor i socialmedicin har hon hela befolkningen som sin patient. Anna Sarkadis forskning handlar om hur samhällsinsatser kan förebygga psykisk ohälsa hos barn och föräldrar. Hon ser sin forskargrupp som en resurs som kan påverka på den nationella arenan och hävdar bestämt att det som forskare inte är tillräckligt att publicera vetenskapligt, åtminstone inte om man som hon arbetar med tillämpad forskning. Att aktivt stötta implementeringen av ny kunskap tycker hon är viktigt. Men lätt är det inte, det vet hon av egen erfarenhet som bland annat inkluderar föräldrastöd på förskolan och metoder inom barnhälsovården.
– Att implementera evidensbaserad praktik är en jätteutmaning för vårt välfärdssamhälle, berättar Anna i den här intervjun.
-
Utvecklar nytt verktyg för profilering av potentiella våldsverkare
Nazar Akrami, docent i psykologi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom textanalysverktyget Dechefr. Foto: privat Vilka människor är intresserade av att använda fredliga metoder och vilka är benägna av att ta till våld för att åstadkomma något? Och hur kan vi mäta riskindikatorer för extrema beteenden? Det är frågor som Nazar Akrami, docent i psykologi, intresserat sig för i sin forskning om fördomsfullhet och attityder kopplat till personlighet. Tillsammans med forskarkollegor vid sin egen institution samt Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI har han tagit fram ett verktyg som med hjälp av algoritmer ska hjälpa till att hitta potentiella våldsverkare och terrorister. Verktyget kan automatiskt och snabbt analysera stora mängder text online utifrån en rad psykologiska variabler och fokuserar på att bedöma risker för våld och terrorhandlingar. Verktyget har väckt stort intresse bland analytiker på polisverksamheter världen över och testas nu av FBI.
– Intresset finns och det kommer från olika håll så det finns nog säkert ett behov, det tror vi absolut, berättar Nazar Akrami i intervjun.
Verktyget har fått namnet Dechefr vilket är en tydlig flört med ordet ”dechiffrera” och utvecklas nu kommersiellt inom ramen för ett företag som forskarna startat för ändamålet.
-
Konsten att dela med sig
Louise von Essen. Louise von Essen är professor i vårdvetenskap och programdirektör för U-CARE som är en strategisk forskningssatsning för psykologisk vård via nätet. Inom U-CARE utvecklar Louise och hennes forskarteam nydanande behandlingsprogram som ska förbättra den mentala hälsan hos människor som drabbas av sjukdomar som cancer, demens och hjärtproblem, både patienter och deras närstående. Att involvera dem som forskningen berör är en självklarhet för Louise och hennes kollegor och något hon tycker att fler skulle kunna bli bättre på. Men den kunskap som forskarna inom U-CARE nu byggt upp under 10 år handlar också om hur man designar studier för att kunna bedriva värdefull och relevant forskning. Nu uppfylls hennes tankar mycket av hur just kunskapen om hur man bedriver relevant klinisk forskning skulle kunna paketeras och spridas till andra.
-
Susanne Bredenberg ny affärsrådgivare på UU Innovation
Susanne Bredenberg. Foto: Mikael Wallerstedt. Hon har forskat och byggt upp ett företag från grunden. Nu ser hon fram emot att vara med och bidra till att andras forskningsresultat kommer till användning utanför akademin. UU Innovation välkomnar Susanne Bredenberg som ny affärsrådgivare.
-
Gör verkstad av avancerad maskininlärning
Scaleout Systems utvecklar en lösning för integritetsbevarande och säker maskininlärning.
Företaget är en avknoppning från forskning vid Uppsala universitet. Foto: ShutterstockScaleout Systems är ett uppstartsbolag med fokus på att hjälpa organisationer att ta avancerad maskininlärning till produktion. Företaget, en avknoppning från Uppsala universitet, är på frammarsch och har nyligen blivit både partner till den nationella satsningen AI Sweden och tagit sig in på listan över framstående startups inom AI och datavetenskap.
-
Vill lösa problem som berör
Alexander Medvedev. Hans projekt startar alltid i något praktiskt problem som väcker hans intresse. Och de slutar alltid med att han vill se hur lösningen faktiskt fungerar. Steget till tillämpning kommer sig naturligt för Alexander Medvedev, professor i reglerteknik vid institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet. Sällan behöver han leta problem att studera och lösa, de finns alltid där. Ett som berör oss alla just nu är Covid-19 och han har blivit en del av projektet Crush Covid som drivs i samverkan mellan Uppsala universitet och Region Uppsala.
– Vill man få bukt med en epidemi så måste man använda reglering, säger Alexander Medvedev i den här intervjun.
Just medicinska utmaningar är särskilt lockande för Alexander Medvedev och en önskan är att kunna bidra till en lösning som får stort genomslag.
-
Samverkan - ett sätt att arbeta
Åsa Cajander. Åsa Cajander omfamnar den stora bredden i sitt forskningsfält med stor entusiasm. Hon är professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet, och har utforskat området i många olika sammanhang, inte minst inom vården. Samverkan går som en röd tråd genom både hennes forskning och undervisning. Den blir ett medel för att skapa nya idéer och driva förbättringsarbete som kan göra verklig skillnad för både organisationer och individer.
– Mitt mål är att försöka rädda världen, berättar Åsa Cajander i den här intervjun.
-
Två sidor av samverkan
Anneli Häyrén. Att det är viktigt med forskningsstöd när verksamheter av olika slag vill arbeta för ökad jämställdhet är Anneli Häyrén inte ensam om att tycka. Tvärtom blir hon som genusforskare och jämställdhetsexpert ofta kontaktad för att bidra med sin kunskap i dessa processer. Att samverka med organisationer utanför akademin är en del av vardagen och det har sina klara fördelar menar Anneli. Det kan handla om både finansiering och ökad kvalitet i forskning. Frågan är om det finns några baksidor, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv?
-
Samverkan bekämpar antibiotikaresistens
Enrico Baraldi. “Hur kan vi få till systemförändringar för att förbättra användning och tillgänglighet av antibiotika?” Det är en fråga som engagerar Enrico Baraldi, professor i industriell teknik och projektledare för PLATINEA – en samverkansplattform mellan akademi, vård, industri och myndigheter. PLATINEA är i grunden ett led i att bekämpa antibiotikaresistens. Vilken är universitetets roll i ett sådant sammanhang? Är universitetet en möjliggörare för kritisk samverkan och i förlängningen samhällsnytta?
-
Samarbeten håller dialogen igång
Charlotte Platzer Björkman. Solcellsforskaren Charlotte Platzer Björkman ser ljust på framtiden när det gäller solel. För egen del arbetar hon med tunnfilmssolceller och vill bidra till att andra mer miljövänliga material kan användas i framtiden, med minst lika bra prestanda och hållbarhet. Nya material kan även öppna för nya tillämpningar men det kan vara svårt att veta när en idé om en lösning håller för att kommersialiseras. Samarbeten med industrin är ett sätt att skapa förståelse för utmaningar och behov men inte minst öppnar det möjligheter för studenter att göra exjobb.
-
Långt från stormens öga
Gabriele Messori. Tillvaron är allt annat än lugn för Gabriele Messori. Han är docent i meteorologi och forskar om extrema väderhändelser. Under våren 2020 beviljades han ett stort forskningsanslag från det europeiska forskningsrådet REA och projektplaneringen är i full gång. Projektet inkluderar flera företag och ett tydligt mål är att nya forskningsresultat ska komma till praktisk användning. Intresset för att hitta vägar för att tillämpa sin forskning är också anledningen till att han deltar i UU Innovations Mentor4Research-program.
-
Går tillbaka till labbet med nya kunskaper
Gustaf Gredebäck. Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi och föreståndare för Uppsala barn- och babylabb. Att förstå vad som främjar små barns utveckling i bred bemärkelse är en drivkraft lika stark som att förmedla den kunskapen till föräldrar och förskolepersonal. En satsning på ett förskolecenter ligger i startgroparna och genom ett närmare samarbete med förskolan får han nya kunskaper med sig hem till labbet samtidigt som förskolans miljö kan berikas.
-
Vill skapa mening i tillvaron – för sig själv och andra
Mamduh Halawa. Mamduh Halawa ligger inte på latsidan. Med ett år kvar av sina studier på Psykologprogrammet vid Uppsala universiet har han redan hunnit skriva en bok och utvecklat en app som snart är redo för lansering. Mobilappen Zeeds bygger på metoden Acceptance and Commitment Therapy (ACT) som Mamduh beskriver som en ung förgrening av kognitiv beteendeterapi. Appen ska hjälpa sina användare att skapa en mer meningsfull tillvaro genom att på ett lekfullt sätt stimulera mer av de konkreta beteenden som skapar glädje och mening för varje enskild individ.
-
”Du är utanför men ändå i”
Malin Eriksson. Malin Eriksson är i slutfasen av sitt avhandlingsarbete inom utvecklingspsykologi. Under våren 2020 har hon arbetat tillsammans med Heby kommun i ett projekt som rör ungdomar som varken studerar eller har ett jobb att gå till. Att som forskare komma in i en extern verksamhet kan vara svårt, men samtidigt mycket givande för alla parter. Relationer är viktiga och tar sin tid att bygga upp konstaterar Malin.
-
Teamet är allt
Stergios Efes. Ett bra team är nyckeln till att utvecklas som företag och tillsammans ta sig igenom motgångar. Det menar Stergios Efes, som tillsammans med en vän startade företaget nonoGroup parallellt med sina studier till språkteknolog vid Uppsala universitet. nonoGroup utvecklar en sökmotortjänst anpassad för företag. Något annat han har lärt sig på sin begynnande entreprenörsresa är hur viktigt det är att faktiskt våga berätta om sin idé för andra och vikten av att ta till sig feedback.
-
Mats Falk ny affärsrådgivare på UU Innovation
Mats Falk. Foto: Mikael Wallerstedt. Efter en lång karriär som global produktchef inom life scienceindustrin både i Sverige och utomlands återvänder Mats Falk till sin Alma mater. Nu i rollen som affärsrådgivare på innovationskontoret.
-
Therese Fagerqvist ny samverkansledare på UU Innovation
Therese Fagerqvist. Foto: Mikael Wallerstedt. Från Bollnäs till Biomedicinarprogrammet vid Uppsala universitet. Så börjar Therese Fagerqvists resa mot en doktorshatt i medicin och projektledaruppdrag inom biobanksfrågor och nationell biobanksinfrastruktur. Nu har turen gått vidare till UU Innovation där hon ska ge stöd till forskare i deras samverkan med externa organisationer.
-
”Det här är något jag själv verkligen saknade under min tid som forskare”
Shruti Kashyap, forskare inom företagsekonomi och Björn Sjöholm, entreprenör inom cybersäkerhet, utgör ett av tjugo team inom Mentor4Research vid Uppsala universitet, programmet där unga forskare med hjälp av erfarna mentorer breddar nätverk och lär sig om kommersialisering. Den sista ansökningsdagen till Mentor4Research 2021 närmar sig. Programmet ger doktorander och forskare från alla ämnesområden chansen att få en mentor som är verksam utanför akademin och ett breddat nätverk både inom och utanför universitetet.
-
Företagens frågor i fokus på årlig materialdag
AIMday Materials har sedan 2008 samlat företag och materialforskare på Ångströmlaboratoriet varje år i oktober. Årets upplaga går av stapeln den 22 oktober och för första gången online. Foto: Martina Sjaunja. Samverkan kring industrins materialfrågor. I oktober är det dags igen. För trettonde året i rad bjuder Uppsala universitet in företag till AIMday Materials som i år går av stapeln i digital form den 22 oktober.
-
Vilka kunskapstillgångar finns i ditt forskningsprojekt?
Nu är anmälan öppen till höstens kurs i immaterialrätt och kommersialisering. Kursen, som kan ge 3 hp, ges av UU Innovation i samarbete med Patent- och registreringsverket, PRV.
-
Finansiering till tre innovativa uppstartsbolag med ursprung från Uppsala universitet
Robin Augustine är docent i teknisk fysik med inriktning mot mikrovågsteknik och grundare av bolaget Probingon som nu fått finansiering från Vinnova. Vinnova delar ut totalt 42 miljoner till 141 uppstartsbolag med innovativa affärsidéer. Bolagen får ett bidrag på upp till 300 000 kronor och tre av dessa är avknoppningsbolag från Uppsala universitet.
-
Uppsalas vattenutmaningar i fokus
Vilka utmaningar står Uppsala inför i vattenfrågan? Kom med och lyssna och diskutera på Accessdagen den 3 juni då frågan kommer att belysas ur flera perspektiv. Du kan delta på Zoom.
-
UU Innovation startar rådgivningstimme på Zoom
Hallå där… Björn Ingemarsson, rådgivare vid UU Innovation, som svarar på dina frågor och funderingar under Innovation hour.
-
Samverkansmedel till fyra nya projekt
Karin Eriksson Johansson, Katedralskolan i Uppsala och Stina Hallsén vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier samarbetar i ett projekt kring lektionsbaserad bedömning. Skolans bedömningspraktik, sakernas internet, livsmedelskunskap och ny teknik för koncentrering av solljus. Kring dessa områden kretsar de fyra projekt som i början av året fick finansiering inom ramen för Uppsala universitets program Verifiering för samverkan, VFS.
-
Välkommen på kvartssamtal med UU Innovation
Vad är en innovation? Vem är innovatör? Vad gör ett innovationskontor? UU Innovation lanserar nu ett nytt format för att skapa en dialog kring dessa och andra närliggande frågor. Häng med på kvartssamtal med UU Innovation två gånger i veckan under maj och juni via Zoom.
-
Mikrosensor för lokalisering av smärtkällor bland finansierade samverkansprojekt i utlysning från innovationsprogram
Mårten Prosell, VD DoloRadix AB, och projektledare Ken Welch testar prototypsensorn som tagits fram på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Med finansiering från Swelife och Medtech4Health kan de nu gå vidare med utvecklingen i ett gemensamt projekt. 15 projekt som verkar för en bättre hälsa får dela på 36 miljoner kronor i innovationsprogrammen Swelifes och Medtech4Healths gemensamma utlysning. Ken Welch, professor vid institutionen för materialvetenskap vid Uppsala universitet, leder ett av de utvalda projekten.
-
Uppsalaforskaren Sara Mangsbo utsedd till en av Sveriges mest innovativa entreprenörer
Sara Mangsbo, forskare inom immunonkologi prisas för sin kroppsfabriksinnovation som kan ge snabbare och billigare invididanpassade cancerbehandlingar. Foto: Barbara Locke Grandér. Sara Mangsbo, cancerforskare och serieentreprenör har utsetts till en av Sveriges tio mest innovativa entreprenörer 2020 av Stiftelsen ÅForsk och branschorganisationen Swedish Incubators & Science Parks, SISP. Hon tilldelas ÅForsk Entreprenörsstipendium om 200 000 kronor för läkemedelsutvecklingsprojektet IMMGAP.
-
Dags att nominera till Uppsala universitets innovationspris – Hjärnäpplet – 2020!
Nu kan du nominera din kandidat till Uppsala universitets innovationspris Hjärnäpplet. Priset består av diplom, statyett samt ett stipendium om 50 000 kr. Välkommen med din nominering senast 26 april.
-
UU Innovation förstärker med ny IP-rådgivare
Som IP-rådgivare stöttar Thorunn Grenmark forskare och studenter vid Uppsala universitet med immaterialrättsliga frågor. Foto: Mikael Wallerstedt. Hon trivs i entreprenöriella miljöer och vill bidra till att göra den viktiga, men ibland kniviga, immaterialrätten lättare. Thorunn Grenmark är sedan början av mars ny rådgivare vid UU Innovation och tar med sig närmare 30 års erfarenhet av immaterialrättsområdet in i sin nya roll.
-
Fyra anledningar att gå doktorandkursen i immaterialrätt och kommersialisering
Funderar du över vilka möjligheter du har att nyttiggöra dina forskningsresultat? Har du koll på dina olika kunskapstillgångar och hur de kan skyddas för att stärka den kommersiella potentialen? Dessa och många andra frågor tar UU Innovation upp i kursen om immaterialrätt och kommersialisering som genomförs i samarbete med Patent- och registreringsverket, PRV. Här är fyra goda anledningar till att anmäla dig till kursen.
-
Entreprenörsstipendium till Anders Ajaxson Persson och Sara Mangsbo
Andes Ajaxson Persson och Sara Mangsbo kombinerar forskning med företagande och tilldelades i början av februari Peter Egardts stipendium för Uppländskt entreprenörskap. Foto: Mikael Wallerstedt. Årets pristagare av Peter Egardts stipendium för Uppländskt entreprenörskap är Anders Ajaxson Persson och Sara Mangsbo, forskare inom mikrosystemteknik respektive immunonkologi vid Uppsala universitet.
-
3D-utskrift erbjuder miljövänligt alternativ till tungmetaller för strålskydd
Strålskyddande komponenter som skapas med 3D-skrivning kan nu bli verklighet. I januari lanserar avknoppningsbolaget från Uppsala universitet, Additive Composite Uppsala AB, ett nytt material som gör det lättare för industri och forskningsanläggningar att byta ut miljöfarliga material. Foto: Additive Composite Uppsala AB. Ett nytt, miljövänligt material som absorberar neutronstrålning har i dagarna lanserats av Additive Composite Uppsala AB, ett avknoppningsbolag från Uppsala universitet. Materialet går att 3D-skriva, vilket underlättar för industri och forskningsanläggningar att byta ut miljöfarliga material.
-
Immateriella tillgångar och rättigheter i fokus på poänggivande kurs
I mars kan du tillsammans med doktorand- och forskarkollegor från olika ämnesområden lära dig om immaterialrätt och kommersialisering. Kursen, som är poänggivande, ges av UU Innovation i samarbete med Patent- och registreringsverket, PRV. Anmälan till kursen är öppen.
-
Samverkansmedel till fem nya projekt
Med stöd av samverkansmedel från Uppsala universitet inleder forskaren Malin Eriksson och Heby kommun ett samarbete för att stärka kommunens förmåga att hjälpa ungdomar som varken studerar eller arbetar. Foto: Shutterstock. Fem nya forskningssamarbeten med externa parter har kommit igång sedan de fått medel genom universitetets satsning Verifiering för samverkan, VFS. Rening av dagvatten, kommunalt aktivitetsansvar och kvinnors inflytande i trossamfund är exempel på frågor i fokus.
-
Innovationsutveckling i fokus på Humanistiska teatern
På måndagskvällen fick femton projekt som engagerar forskare och studenter från samtliga vetenskapsområden vid Uppsala universitet ta emot utmärkelsen Attraktivt innovationsprojekt vid ett event i Humanistiska teatern. Foto: Mikael Wallerstedt. För tredje året i rad lyfte Uppsala universitet Innovation fram lovande innovationsprojekt vid ett festligt evenemang i nobeltider. I år uppmärksammades även forsknings- och innovationsmiljöer som under året fått extern finansiering. Medverkande gjorde även Helena Danielsson, professor i biokemi och årets mottagare av Uppsala universitets innovationspris, Hjärnäpplet.
-
Mångfald som strategi för ökad innovation
Olle Bergdahl. Foto Mikael Wallerstedt. Hallå där Olle Bergdahl, projektansvarig inom programkontoret för Internet of Things Sverige vid UU Innovation, som idag den 6 november ger ett föredrag på dagen ”Mind the gap! – kvinnor, vetenskap, innovation”. Konferensen arrangeras av den svenska ambassaden i Madrid i samarbete med flera globala företag.
-
Miljoner från Vinnova ska vidareutveckla innovativa affärsidéer
Janneke Keemink är forskare vid institutionen för farmaci vid Uppsala universitet och medgrundare av företaget Enphasys som nu fått bidrag från Vinnovas utlysning Innovativa startups. Foto: Göran Ekeberg. Vinnova stöttar 93 startup-bolag över hela landet med totalt 28 miljoner kronor. Finansieringen ska hjälpa bolagen att vidareutveckla nya lösningar som kan bidra till hållbar utveckling och stärkt konkurrenskraft. Uppsalabolagen Enphasys och Indicio är två av de utvalda.
-
UU Innovation stärker sitt team med ny patentinformationsspecialist
Sara Petersson. Sara Petersson är ny patentinformationsspecialist på UU Innovation och med sig har hon en bred teknisk kompetens och drivkraften att bidra till att mer forskning kommer till nytta i samhället.
-
Kerstin Ekelöf är ny IP-rådgivare på UU Innovation
Kerstin Ekelöf. En vetgirig kemist och cykelfantast har nu tagit plats i UU Innovations team av IP-rådgivare. Kerstin Ekelöf har gedigen erfarenhet av immaterialrättsfrågor inom läkemedelsutveckling och ser fram emot att få ha nosen i forskningsfronten även inom andra områden.
-
På jakt efter gömd innovationskraft
Idag är det betydligt fler män än kvinnor som tar del av UU Innovation stöd för att skapa nytta av sin kunskap utanför akademin. Genom ökat fokus på jämställdhet och mångfald vill UU Innovation utforma en mer inkluderande verksamhet som attraherar fler kvinnor till innovationsutveckling. Betydligt fler män än kvinnor söker stöd hos UU Innovation för att nyttiggöra sina forskningsresultat. Ändå är könsfördelningen över lag jämn bland universitetets forskare.
– Här har vi en möjlighet att bredda vårt stöd och fånga upp innovationskraften även hos kvinnorna, säger affärsrådgivare Hillevi Englund som leder enhetens jämställdhetsinitiativ. -
Forskare lär sig ta vara på sina tillgångar
Christin Wendel på PRV ser fram emot ett fortsatt samarbete med UU Innovation kring utbildningsinsatser i immaterialrättsfrågor för Uppsala universitets forskare och doktorander. Foto: Maya Estelle. På Uppsala universitet pågår den femte omgången av en doktorandkurs i immaterialrätt i samarbete med Patent- och registreringsverket, PRV.
– Med grundläggande koll på immaterialrätt undviker forskaren att uppfinna hjulet igen och blir bättre rustad att skapa ytterligare värde av sin forskning, menar Christin Wendel på PRV. -
Nytt grepp på konsten att leda och följa
Lykke Silfwerbrand, doktorand vid institutionen för neurovetenskap, har Christina Jutterström, före detta chefredaktör på Dagens Nyheter och Expressen och tidigare vd på SVT, som bollplank och stöd. Dagens ledarskapsteorier har gjort sitt. Det menar doktoranden Lykke Silfwerbrand som tar hjärnforskningen till hjälp för att bättre förstå hur vi människor bäst följer och leder varandra. På UU Innovations Mentor4Research-program har hon stöd av Christina Jutterström, med lång erfarenhet av ledarskap i mediebranschen.
-
Ett bra team slår det mesta
Hans Schikan. Han riktar alltid blicken mot teamet, vare sig han är vd, investerare eller rådgivare. Hans Schikan har närmare 30 års erfarenhet från olika poster i läkemedelsbranschen.
– Ett bra team kommer väldigt högt upp på listan när det gäller möjligheten att utvecklas som företag och ta sig igenom motgångar, säger han. -
Lyckat samspel tog supermaterial till marknaden
En entreprenör och en professor. Mattias Karls och Maria Strømme startade företag ihop.
Foto: Kimberly HeroAtt hitta rätt partner att liera sig med. Det är det i särklass viktigaste för att en uppfinning ska hitta från labbet och ut på en marknad enligt Maria Strømme, professor i nanoteknologi vid Ångströmlaboratoriet. Själv startade hon och några andra forskare företaget Disruptive Materials tillsammans med entreprenören Mattias Karls för att utveckla ett unikt material. Nu har Upsalite hittat vägen till både sport- och skönhetsprodukter.