Fem nya projekt samverkar kring samhällsutmaningar

Nu har du som medarbetare på Uppsala universitet möjlighet att nominera till Uppsala universitets innovationspris Hjärnäpplet. Nomineringen är öppen till och med 25 april.

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin söker forskningsprojekt inom tekniska och ekonomiska vetenskaper med fokus på en hållbar beredskap inför framtida kriser. Sista dag att ansöka är 21 mars.

On 8 March, Uppsala University Innovation in collaboration with Junior Faculty and the Society for Women Researchers in Uppsala invite you to an online event focussing on women's opportunities to fully engage in solving future challenges.

Fem nya projekt har fått finansiering inom ramen för Uppsala universitets program Verifiering för samverkan, VFS.  Det handlar bland annat om lärande om kulturarv på distans och mentormödraskap i socialt utsatta områden.

I mars startar UU Innovation en ny omgång av kursen immaterialrätt och kommersialisering som riktar sig till doktorander, postdoktorer och forskare vid Uppsala universitet. Kursen ges i samarbete med Patent- och registreringsverket, PRV och omfattar fyra halvdagsseminarier. Anmälan är öppen.

Den 1 januari 2021 gjordes en uppdelning av UU Innovations verksamhet och två nya enheter bildades med placering under rektor: UU Innovation respektive UU Samverkan. Syftet är att stärka universitetets gemensamma innovations- och samverkansarbete i enlighet med UU Mål och strategier.

Anna Foka är verksam inom området digital humaniora vid institutionen för ABM (arkiv, bibliotek, museer). Hennes forskning handlar om digitala metoder och verktyg som gör det möjligt för oss att se kulturarvssamlingar och -föremål i ett nytt ljus. Drivkraften är att berika och diversifiera det förflutna för att skapa en framtid som kännetecknas av större inkludering och samhörighet mellan människor och kulturer. Nyligen fick hon 4,9 miljoner kronor av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond för det fyraåriga projeket “Att kvantifiera kultur: En studie av AI och kulturarvssamlingar”. Hon har också beviljats medel från Uppsala universitet för att i samverkan med Världskulturmuseerna i Sverige undersöka och utveckla digitala och inkluderande lärupplevelser för skolelever baseras på museernas samlingar. 

– We are all one humanity, so how do we use technology to communicate that? Den frågan ställer sig Anna i den här intervjun och det är också den som fångar hennes fokus och drivkraft som forskare.

Som professor i socialmedicin har hon hela befolkningen som sin patient. Anna Sarkadis forskning handlar om hur samhällsinsatser kan förebygga psykisk ohälsa hos barn och föräldrar. Hon ser sin forskargrupp som en resurs som kan påverka på den nationella arenan och hävdar bestämt att det som forskare inte är tillräckligt att publicera vetenskapligt, åtminstone inte om man som hon arbetar med tillämpad forskning. Att aktivt stötta implementeringen av ny kunskap tycker hon är viktigt. Men lätt är det inte, det vet hon av egen erfarenhet som bland annat inkluderar föräldrastöd på förskolan och metoder inom barnhälsovården.

– Att implementera evidensbaserad praktik är en jätteutmaning för vårt välfärdssamhälle, berättar Anna i den här intervjun.

Vilka människor är intresserade av att använda fredliga metoder och vilka är benägna av att ta till våld för att åstadkomma något? Och hur kan vi mäta riskindikatorer för extrema beteenden? Det är frågor som Nazar Akrami, docent i psykologi, intresserat sig för i sin forskning om fördomsfullhet och attityder kopplat till personlighet. Tillsammans med forskarkollegor vid sin egen institution samt Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI har han tagit fram ett verktyg som med hjälp av algoritmer ska hjälpa till att hitta potentiella våldsverkare och terrorister. Verktyget kan automatiskt och snabbt analysera stora mängder text online utifrån en rad psykologiska variabler och fokuserar på att bedöma risker för våld och terrorhandlingar. Verktyget har väckt stort intresse bland analytiker på polisverksamheter världen över och testas nu av FBI.

– Intresset finns och det kommer från olika håll så det finns nog säkert ett behov, det tror vi absolut, berättar Nazar Akrami i intervjun.

Verktyget har fått namnet Dechefr vilket är en tydlig flört med ordet ”dechiffrera” och utvecklas nu kommersiellt inom ramen för ett företag som forskarna startat för ändamålet.

Louise von Essen är professor i vårdvetenskap och programdirektör för U-CARE som är en strategisk forskningssatsning för psykologisk vård via nätet. Inom U-CARE utvecklar Louise och hennes forskarteam nydanande behandlingsprogram som ska förbättra den mentala hälsan hos människor som drabbas av sjukdomar som cancer, demens och hjärtproblem, både patienter och deras närstående. Att involvera dem som forskningen berör är en självklarhet för Louise och hennes kollegor och något hon tycker att fler skulle kunna bli bättre på. Men den kunskap som forskarna inom U-CARE nu byggt upp under 10 år handlar också om hur man designar studier för att kunna bedriva värdefull och relevant forskning. Nu uppfylls hennes tankar mycket av hur just kunskapen om hur man bedriver relevant klinisk forskning skulle kunna paketeras och spridas till andra.

Hon har forskat och byggt upp ett företag från grunden. Nu ser hon fram emot att vara med och bidra till att andras forskningsresultat kommer till användning utanför akademin. UU Innovation välkomnar Susanne Bredenberg som ny affärsrådgivare.

Scaleout Systems är ett uppstartsbolag med fokus på att hjälpa organisationer att ta avancerad maskininlärning till produktion. Företaget, en avknoppning från Uppsala universitet, är på frammarsch och har nyligen blivit både partner till den nationella satsningen AI Sweden och tagit sig in på listan över framstående startups inom AI och datavetenskap.

Hans projekt startar alltid i något praktiskt problem som väcker hans intresse. Och de slutar alltid med att han vill se hur lösningen faktiskt fungerar. Steget till tillämpning kommer sig naturligt för Alexander Medvedev, professor i reglerteknik vid institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet. Sällan behöver han leta problem att studera och lösa, de finns alltid där. Ett som berör oss alla just nu är Covid-19 och han har blivit en del av projektet Crush Covid som drivs i samverkan mellan Uppsala universitet och Region Uppsala.

– Vill man få bukt med en epidemi så måste man använda reglering, säger Alexander Medvedev i den här intervjun.

Just medicinska utmaningar är särskilt lockande för Alexander Medvedev och en önskan är att kunna bidra till en lösning som får stort genomslag.

Åsa Cajander omfamnar den stora bredden i sitt forskningsfält med stor entusiasm. Hon är professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet, och har utforskat området i många olika sammanhang, inte minst inom vården. Samverkan går som en röd tråd genom både hennes forskning och undervisning. Den blir ett medel för att skapa nya idéer och driva förbättringsarbete som kan göra verklig skillnad för både organisationer och individer.

– Mitt mål är att försöka rädda världen, berättar Åsa Cajander i den här intervjun.

Att det är viktigt med forskningsstöd när verksamheter av olika slag vill arbeta för ökad jämställdhet är Anneli Häyrén inte ensam om att tycka. Tvärtom blir hon som genusforskare och jämställdhetsexpert ofta kontaktad för att bidra med sin kunskap i dessa processer. Att samverka med organisationer utanför akademin är en del av vardagen och det har sina klara fördelar menar Anneli. Det kan handla om både finansiering och ökad kvalitet i forskning. Frågan är om det finns några baksidor, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv?

“Hur kan vi få till systemförändringar för att förbättra användning och tillgänglighet av antibiotika?” Det är en fråga som engagerar Enrico Baraldi, professor i industriell teknik och projektledare för PLATINEA – en samverkansplattform mellan akademi, vård, industri och myndigheter. PLATINEA är i grunden ett led i att bekämpa antibiotikaresistens. Vilken är universitetets roll i ett sådant sammanhang? Är universitetet en möjliggörare för kritisk samverkan och i förlängningen samhällsnytta?

Solcellsforskaren Charlotte Platzer Björkman ser ljust på framtiden när det gäller solel. För egen del arbetar hon med tunnfilmssolceller och vill bidra till att andra mer miljövänliga material kan användas i framtiden, med minst lika bra prestanda och hållbarhet. Nya material kan även öppna för nya tillämpningar men det kan vara svårt att veta när en idé om en lösning håller för att kommersialiseras. Samarbeten med industrin är ett sätt att skapa förståelse för utmaningar och behov men inte minst öppnar det möjligheter för studenter att göra exjobb.

Tillvaron är allt annat än lugn för Gabriele Messori. Han är docent i meteorologi och forskar om extrema väderhändelser. Under våren 2020 beviljades han ett stort forskningsanslag från det europeiska forskningsrådet REA och projektplaneringen är i full gång. Projektet inkluderar flera företag och ett tydligt mål är att nya forskningsresultat ska komma till praktisk användning. Intresset för att hitta vägar för att tillämpa sin forskning är också anledningen till att han deltar i UU Innovations Mentor4Research-program.

Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi och föreståndare för Uppsala barn- och babylabb. Att förstå vad som främjar små barns utveckling i bred bemärkelse är en drivkraft lika stark som att förmedla den kunskapen till föräldrar och förskolepersonal. En satsning på ett förskolecenter ligger i startgroparna och genom ett närmare samarbete med förskolan får han nya kunskaper med sig hem till labbet samtidigt som förskolans miljö kan berikas.

Mamduh Halawa ligger inte på latsidan. Med ett år kvar av sina studier på Psykologprogrammet vid Uppsala universiet har han redan hunnit skriva en bok och utvecklat en app som snart är redo för lansering. Mobilappen Zeeds bygger på metoden Acceptance and Commitment Therapy (ACT) som Mamduh beskriver som en ung förgrening av kognitiv beteendeterapi. Appen ska hjälpa sina användare att skapa en mer meningsfull tillvaro genom att på ett lekfullt sätt stimulera mer av de konkreta beteenden som skapar glädje och mening för varje enskild individ.

Malin Eriksson är i slutfasen av sitt avhandlingsarbete inom utvecklingspsykologi. Under våren 2020 har hon arbetat tillsammans med Heby kommun i ett projekt som rör ungdomar som varken studerar eller har ett jobb att gå till. Att som forskare komma in i en extern verksamhet kan vara svårt, men samtidigt mycket givande för alla parter. Relationer är viktiga och tar sin tid att bygga upp konstaterar Malin.

Ett bra team är nyckeln till att utvecklas som företag och tillsammans ta sig igenom motgångar. Det menar Stergios Efes, som tillsammans med en vän startade företaget nonoGroup parallellt med sina studier till språkteknolog vid Uppsala universitet. nonoGroup utvecklar en sökmotortjänst anpassad för företag. Något annat han har lärt sig på sin begynnande entreprenörsresa är hur viktigt det är att faktiskt våga berätta om sin idé för andra och vikten av att ta till sig feedback.

Efter en lång karriär som global produktchef inom life scienceindustrin både i Sverige och utomlands återvänder Mats Falk till sin Alma mater. Nu i rollen som affärsrådgivare på innovationskontoret.

Från Bollnäs till Biomedicinarprogrammet vid Uppsala universitet. Så börjar Therese Fagerqvists resa mot en doktorshatt i medicin och projektledaruppdrag inom biobanksfrågor och nationell biobanksinfrastruktur. Nu har turen gått vidare till UU Innovation där hon ska ge stöd till forskare i deras samverkan med externa organisationer.

Den sista ansökningsdagen till Mentor4Research 2021 närmar sig. Programmet ger doktorander och forskare från alla ämnesområden chansen att få en mentor som är verksam utanför akademin och ett breddat nätverk både inom och utanför universitetet.

Samverkan kring industrins materialfrågor. I oktober är det dags igen. För trettonde året i rad bjuder Uppsala universitet in företag till AIMday Materials som i år går av stapeln i digital form den 22 oktober.

Nu är anmälan öppen till höstens kurs i immaterialrätt och kommersialisering. Kursen, som kan ge 3 hp, ges av UU Innovation i samarbete med Patent- och registreringsverket, PRV.

Vinnova delar ut totalt 42 miljoner till 141 uppstartsbolag med innovativa affärsidéer. Bolagen får ett bidrag på upp till 300 000 kronor och tre av dessa är avknoppningsbolag från Uppsala universitet.

Vilka utmaningar står Uppsala inför i vattenfrågan? Kom med och lyssna och diskutera på Accessdagen den 3 juni då frågan kommer att belysas ur flera perspektiv. Du kan delta på Zoom. 
 

Hallå där… Björn Ingemarsson, rådgivare vid UU Innovation, som svarar på dina frågor och funderingar under Innovation hour.  

Skolans bedömningspraktik, sakernas internet, livsmedelskunskap och ny teknik för koncentrering av solljus. Kring dessa områden kretsar de fyra projekt som i början av året fick finansiering inom ramen för Uppsala universitets program Verifiering för samverkan, VFS.

Vad är en innovation? Vem är innovatör? Vad gör ett innovationskontor? UU Innovation lanserar nu ett nytt format för att skapa en dialog kring dessa och andra närliggande frågor. Häng med på kvartssamtal med UU Innovation två gånger i veckan under maj och juni via Zoom.

15 projekt som verkar för en bättre hälsa får dela på 36 miljoner kronor i innovationsprogrammen Swelifes och Medtech4Healths gemensamma utlysning. Ken Welch, professor vid institutionen för materialvetenskap vid Uppsala universitet, leder ett av de utvalda projekten.

Sara Mangsbo, cancerforskare och serieentreprenör har utsetts till en av Sveriges tio mest innovativa entreprenörer 2020 av Stiftelsen ÅForsk och branschorganisationen Swedish Incubators & Science Parks, SISP. Hon tilldelas ÅForsk Entreprenörsstipendium om 200 000 kronor för läkemedelsutvecklingsprojektet IMMGAP.

Nu kan du nominera din kandidat till Uppsala universitets innovationspris Hjärnäpplet. Priset består av diplom, statyett samt ett stipendium om 50 000 kr. Välkommen med din nominering senast 26 april.

Hon trivs i entreprenöriella miljöer och vill bidra till att göra den viktiga, men ibland kniviga, immaterialrätten lättare. Thorunn Grenmark är sedan början av mars ny rådgivare vid UU Innovation och tar med sig närmare 30 års erfarenhet av immaterialrättsområdet in i sin nya roll.

Funderar du över vilka möjligheter du har att nyttiggöra dina forskningsresultat? Har du koll på dina olika kunskapstillgångar och hur de kan skyddas för att stärka den kommersiella potentialen? Dessa och många andra frågor tar UU Innovation upp i kursen om immaterialrätt och kommersialisering som genomförs i samarbete med Patent- och registreringsverket, PRV. Här är fyra goda anledningar till att anmäla dig till kursen.

Årets pristagare av Peter Egardts stipendium för Uppländskt entreprenörskap är Anders Ajaxson Persson och Sara Mangsbo, forskare inom mikrosystemteknik respektive immunonkologi vid Uppsala universitet.

Ett nytt, miljövänligt material som absorberar neutronstrålning har i dagarna lanserats av Additive Composite Uppsala AB, ett avknoppningsbolag från Uppsala universitet. Materialet går att 3D-skriva, vilket underlättar för industri och forskningsanläggningar att byta ut miljöfarliga material.

I mars kan du tillsammans med doktorand- och forskarkollegor från olika ämnesområden lära dig om immaterialrätt och kommersialisering. Kursen, som är poänggivande, ges av UU Innovation i samarbete med Patent- och registreringsverket, PRV. Anmälan till kursen är öppen.

Fem nya forskningssamarbeten med externa parter har kommit igång sedan de fått medel genom universitetets satsning Verifiering för samverkan, VFS. Rening av dagvatten, kommunalt aktivitetsansvar och kvinnors inflytande i trossamfund är exempel på frågor i fokus.

För tredje året i rad lyfte Uppsala universitet Innovation fram lovande innovationsprojekt vid ett festligt evenemang i nobeltider. I år uppmärksammades även forsknings- och innovationsmiljöer som under året fått extern finansiering. Medverkande gjorde även Helena Danielsson, professor i biokemi och årets mottagare av Uppsala universitets innovationspris, Hjärnäpplet.

Hallå där Olle Bergdahl, projektansvarig inom programkontoret för Internet of Things Sverige vid UU Innovation, som idag den 6 november ger ett föredrag på dagen ”Mind the gap! – kvinnor, vetenskap, innovation”. Konferensen arrangeras av den svenska ambassaden i Madrid i samarbete med flera globala företag.

Vinnova stöttar 93 startup-bolag över hela landet med totalt 28 miljoner kronor. Finansieringen ska hjälpa bolagen att vidareutveckla nya lösningar som kan bidra till hållbar utveckling och stärkt konkurrenskraft. Uppsalabolagen Enphasys och Indicio är två av de utvalda.

Sara Petersson är ny patentinformationsspecialist på UU Innovation och med sig har hon en bred teknisk kompetens och drivkraften att bidra till att mer forskning kommer till nytta i samhället.

En vetgirig kemist och cykelfantast har nu tagit plats i UU Innovations team av IP-rådgivare. Kerstin Ekelöf har gedigen erfarenhet av immaterialrättsfrågor inom läkemedelsutveckling och ser fram emot att få ha nosen i forskningsfronten även inom andra områden. 

Betydligt fler män än kvinnor söker stöd hos UU Innovation för att nyttiggöra sina forskningsresultat. Ändå är könsfördelningen över lag jämn bland universitetets forskare.
– Här har vi en möjlighet att bredda vårt stöd och fånga upp innovationskraften även hos kvinnorna, säger affärsrådgivare Hillevi Englund som leder enhetens jämställdhetsinitiativ.

På Uppsala universitet pågår den femte omgången av en doktorandkurs i immaterialrätt i samarbete med Patent- och registreringsverket, PRV.
– Med grundläggande koll på immaterialrätt undviker forskaren att uppfinna hjulet igen och blir bättre rustad att skapa ytterligare värde av sin forskning, menar Christin Wendel på PRV.

Dagens ledarskapsteorier har gjort sitt. Det menar doktoranden Lykke Silfwerbrand som tar hjärnforskningen till hjälp för att bättre förstå hur vi människor bäst följer och leder varandra. På UU Innovations Mentor4Research-program har hon stöd av Christina Jutterström, med lång erfarenhet av ledarskap i mediebranschen.