Fem nya projekt samverkar kring samhällsutmaningar

UU Innovation uppmärksammar forskningsbaserade innovationsprojekt som engagerat finansiärer, investerare och kunder för fortsatt utveckling och nyttiggörande. Sex nya projekt har tilldelats utmärkelsen Attraktivt innovationsprojekt.

Nu presenterar Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) årets 100-lista. De utvalda forskningsprojekten på temat teknik i mänsklighetens tjänst bedöms vara redo att kunna nyttiggöras inom en snar framtid. Åtta av de totalt 70 projekten på listan bedrivs vid Uppsala universitet.

Anders Ajaxon Persson, forskare i rymdteknik vid Uppsala universitet och medgrundare av företaget Fourth State Systems, är en av de tio nytänkande entreprenörer i Sverige som tilldelas ÅForsk Entreprenörsstipendium 2022. Han prisas för sin drivkraft att förse vården med en ny lösning för att övervaka för tidigt födda barns hälsa.

För den som vill ha extra stöd för att utveckla en idé mot innovation finns UU Innovations mentorprogram. Sista ansökningsdag till höstterminens programstart är 30 april. En av de forskare som går programmet nu är Daniel Camsund som har en teknisk idé som kan snabba på utvecklingen av biologiska läkemedel.

Forskning, innovation och kommunikation ligger henne varmt om hjärtat. Nu växlar Frida Henningson Johnson tillbaka till akademin efter flera år i näringslivet och sedan 1 april 2022 är hon ny affärsrådgivare på UU Innovation.

Se inspelningen från UU Innovations digitala seminarium 8 mars 2022 om inkluderande innovation, som nu finns tillgänglig med undertexter på både svenska och engelska.

Hallå där Liza Löf, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. Du är en av de forskare som går UU Innovations mentorprogram, som nu är öppet för ansökan igen. Vad är det bästa med programmet tycker du?

Hallå där… Jens Carlsson, universitetslektor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och en av forskarna bakom en ny lovande molekyl för läkemedel mot coronavirus.

Hjärnäpplet togs först fram för att premiera materialforskare med hållbara affärsidéer. Nu belönar den all sorts innovation på Uppsala universitet, och gör det med massor av inbyggd symbolik. För designen står tidigare forskaren Richard Karmhag.

Nu finns chansen att söka till UU Innovations mentorprogram för doktorander och forskare intresserade av att få en extra skjuts i sina nyttiggörandeprojekt. Ansök senast 30 april för möjligheten att få en plats i programmet till höstterminen 2022.

Tre frågor till Arindam De Tarafder, doktorand vid institutionen för cell- och molekylärbiologi som i höstas deltog i UU Innovations kurs om immaterialrätt i forskning. En ny kursomgång pågår nu.

Hallå där… Håkan Engqvist, professor i materialvetenskap vid Uppsala universitet och medgrundare till Psilox, företaget som tar nya biomaterial till dentalmarknaden och nu lanserat sin första produkt under varumärket Caposal.

Att välja annat färdsätt än bussen har under coronapandemin varit en självklarhet för de flesta som haft möjlighet. Vi har uppmanats att undvika och inte bidra till trängsel ombord. En ny teknik för luftrening i bussar ger hopp om en trygg kollektivtrafik även i pandemitider.

Stärk dina möjligheter att omvandla resultat från din forskning till bredare samhällsnytta genom ökad kunskap om immaterialrätt. Tillsammans med PRV ger UU Innovation den poänggivande kursen Immaterialrätt i forskning: strategier och metoder. Anmälan är öppen.

Nu har starten gått för årets första omgång av UU Innovations mentorprogram. Vid första tillfället möttes samtliga forskare och deras mentorer på Zoom och nu inleds ett sex månader långt samarbete. 

En plats på IVAs 100-lista kan ge ditt forskningsprojekt ökad synlighet och större möjlighet att bidra till nya lösningar och samhällsnytta. Årets tema är teknik i mänsklighetens tjänst. Ansök senast 28 februari.

ÅForsk Entreprenörsstipendium riktar sig till entreprenörer som har koppling till universitetsmiljö, antingen som student, doktorand, forskare eller lärare. Tio stipendiater ska utses som alla får 200 000 kronor var. Årets utlysning är öppen.  

Impact planning canvas är en metod som snabbt kan ge forskaren en översikt över kedjan från forskningsfrågeställning till samhällspåverkan. I januari och februari arrangerar UU Innovation en workshop i metoden. Förhoppningen är att bidra med nya insikter som inte minst kan komma till användning när det är dags att söka forskningsanslag.

En snabb, känslig och pålitlig teknik för att upptäcka mycket små spårmängder av mutationer. Det är uppfinningen som ligger till grund för Rarity Bioscience, ett nytt avknoppningsbolag från Uppsala universitet.

Hallå där Ana Belen Iglesias Gonzalez, doktorand på institutionen för neurovetenskap som nyligen skickat in en patentansökan för en ny typ av provrörsställ.

Inga fler papperslappar i samband med ronder och beslut i sjukvården. Det är målet för RoundBit, ett företag som grundats av två läkare som ser det som nödvändigt att utveckla vården inifrån.

Hallå där… Mamduh Halawa, student på psykologprogrammet vid Uppsala universitet som tagit fram appen Zeeds och nu tilldelats innovationspriset SKAPA-talang för unga innovatörer i den nationella finalen.  

Ingrid Ajaxon är ny affärsrådgivare på UU Innovation från 1 november. Hon kommer närmast från Uppsalaföretaget Disruptive Materials som tagit det banbrytande materialet Upsalite till marknaden.

Årets nysatsning vid UU Innovation har gett resultat. Under årets första nio månader har det kommit in lika många idéer från forskare och doktorander som under helåret 2020. Tidigare års skeva idéinflödet har rätats ut och det är fler kvinnor bland idébärarna som söker stöd för att testa potentialen i sina idéer.

Varje år dör 8000 svenskar i sepsis, det som i folkmun ofta kallas blodförgiftning. Inger Persson och hennes team har utvecklat algoritmen NAVOY Sepsis för att hjälpa sjukvården att tidigt upptäcka och behandla sepsis. En sjukdom som är svår att diagnostisera och ofta har ett väldigt snabbt förlopp. Målet: att rädda fler liv.

Att utrota livmoderhalscancer, det är drivkraften bakom konceptet för självprovtagning som en forskargrupp vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi utvecklat. Efter stora studier är konceptet HPVir redo att börja användas i större skala.

I UU Innovations mentorprogram matchas forskare, doktorander inkluderade, med erfarna personer som är verksamma utanför den akademiska världen. De bidrar med kunskap och kontakter för att forskningsresultat ska komma till användning i samhället. Det går nu att söka om en plats i programmet till vårterminen 2022.

Vilka av dina forskningsresultat har potential att lösa ett problem på ett nytt sätt? Gör UU Innovations självtest för att se vad du utvecklar i din forskning som har potential att skapa värde även för andra.

Bli bättre rustad att ta vara på dina kunskapstillgångar. I september kan du gå kursen Immaterialrätt i forskning: strategier och metoder. Anmälan är öppen. Kursen, som är poänggivande för doktorander, ges av UU Innovation i samarbete med Patent- och registreringsverket, PRV.

Nu har du som medarbetare på Uppsala universitet möjlighet att nominera till Uppsala universitets innovationspris Hjärnäpplet. Nomineringen är öppen till och med 25 april.

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin söker forskningsprojekt inom tekniska och ekonomiska vetenskaper med fokus på en hållbar beredskap inför framtida kriser. Sista dag att ansöka är 21 mars.

On 8 March, Uppsala University Innovation in collaboration with Junior Faculty and the Society for Women Researchers in Uppsala invite you to an online event focussing on women's opportunities to fully engage in solving future challenges.

Fem nya projekt har fått finansiering inom ramen för Uppsala universitets program Verifiering för samverkan, VFS.  Det handlar bland annat om lärande om kulturarv på distans och mentormödraskap i socialt utsatta områden.

I mars startar UU Innovation en ny omgång av kursen immaterialrätt och kommersialisering som riktar sig till doktorander, postdoktorer och forskare vid Uppsala universitet. Kursen ges i samarbete med Patent- och registreringsverket, PRV och omfattar fyra halvdagsseminarier. Anmälan är öppen.

Den 1 januari 2021 gjordes en uppdelning av UU Innovations verksamhet och två nya enheter bildades med placering under rektor: UU Innovation respektive UU Samverkan. Syftet är att stärka universitetets gemensamma innovations- och samverkansarbete i enlighet med UU Mål och strategier.

Anna Foka är verksam inom området digital humaniora vid institutionen för ABM (arkiv, bibliotek, museer). Hennes forskning handlar om digitala metoder och verktyg som gör det möjligt för oss att se kulturarvssamlingar och -föremål i ett nytt ljus. Drivkraften är att berika och diversifiera det förflutna för att skapa en framtid som kännetecknas av större inkludering och samhörighet mellan människor och kulturer. Nyligen fick hon 4,9 miljoner kronor av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond för det fyraåriga projeket “Att kvantifiera kultur: En studie av AI och kulturarvssamlingar”. Hon har också beviljats medel från Uppsala universitet för att i samverkan med Världskulturmuseerna i Sverige undersöka och utveckla digitala och inkluderande lärupplevelser för skolelever baseras på museernas samlingar. 

– We are all one humanity, so how do we use technology to communicate that? Den frågan ställer sig Anna i den här intervjun och det är också den som fångar hennes fokus och drivkraft som forskare.

Som professor i socialmedicin har hon hela befolkningen som sin patient. Anna Sarkadis forskning handlar om hur samhällsinsatser kan förebygga psykisk ohälsa hos barn och föräldrar. Hon ser sin forskargrupp som en resurs som kan påverka på den nationella arenan och hävdar bestämt att det som forskare inte är tillräckligt att publicera vetenskapligt, åtminstone inte om man som hon arbetar med tillämpad forskning. Att aktivt stötta implementeringen av ny kunskap tycker hon är viktigt. Men lätt är det inte, det vet hon av egen erfarenhet som bland annat inkluderar föräldrastöd på förskolan och metoder inom barnhälsovården.

– Att implementera evidensbaserad praktik är en jätteutmaning för vårt välfärdssamhälle, berättar Anna i den här intervjun.

Vilka människor är intresserade av att använda fredliga metoder och vilka är benägna av att ta till våld för att åstadkomma något? Och hur kan vi mäta riskindikatorer för extrema beteenden? Det är frågor som Nazar Akrami, docent i psykologi, intresserat sig för i sin forskning om fördomsfullhet och attityder kopplat till personlighet. Tillsammans med forskarkollegor vid sin egen institution samt Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI har han tagit fram ett verktyg som med hjälp av algoritmer ska hjälpa till att hitta potentiella våldsverkare och terrorister. Verktyget kan automatiskt och snabbt analysera stora mängder text online utifrån en rad psykologiska variabler och fokuserar på att bedöma risker för våld och terrorhandlingar. Verktyget har väckt stort intresse bland analytiker på polisverksamheter världen över och testas nu av FBI.

– Intresset finns och det kommer från olika håll så det finns nog säkert ett behov, det tror vi absolut, berättar Nazar Akrami i intervjun.

Verktyget har fått namnet Dechefr vilket är en tydlig flört med ordet ”dechiffrera” och utvecklas nu kommersiellt inom ramen för ett företag som forskarna startat för ändamålet.

Louise von Essen är professor i vårdvetenskap och programdirektör för U-CARE som är en strategisk forskningssatsning för psykologisk vård via nätet. Inom U-CARE utvecklar Louise och hennes forskarteam nydanande behandlingsprogram som ska förbättra den mentala hälsan hos människor som drabbas av sjukdomar som cancer, demens och hjärtproblem, både patienter och deras närstående. Att involvera dem som forskningen berör är en självklarhet för Louise och hennes kollegor och något hon tycker att fler skulle kunna bli bättre på. Men den kunskap som forskarna inom U-CARE nu byggt upp under 10 år handlar också om hur man designar studier för att kunna bedriva värdefull och relevant forskning. Nu uppfylls hennes tankar mycket av hur just kunskapen om hur man bedriver relevant klinisk forskning skulle kunna paketeras och spridas till andra.

Hon har forskat och byggt upp ett företag från grunden. Nu ser hon fram emot att vara med och bidra till att andras forskningsresultat kommer till användning utanför akademin. UU Innovation välkomnar Susanne Bredenberg som ny affärsrådgivare.

Scaleout Systems är ett uppstartsbolag med fokus på att hjälpa organisationer att ta avancerad maskininlärning till produktion. Företaget, en avknoppning från Uppsala universitet, är på frammarsch och har nyligen blivit både partner till den nationella satsningen AI Sweden och tagit sig in på listan över framstående startups inom AI och datavetenskap.

Hans projekt startar alltid i något praktiskt problem som väcker hans intresse. Och de slutar alltid med att han vill se hur lösningen faktiskt fungerar. Steget till tillämpning kommer sig naturligt för Alexander Medvedev, professor i reglerteknik vid institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet. Sällan behöver han leta problem att studera och lösa, de finns alltid där. Ett som berör oss alla just nu är Covid-19 och han har blivit en del av projektet Crush Covid som drivs i samverkan mellan Uppsala universitet och Region Uppsala.

– Vill man få bukt med en epidemi så måste man använda reglering, säger Alexander Medvedev i den här intervjun.

Just medicinska utmaningar är särskilt lockande för Alexander Medvedev och en önskan är att kunna bidra till en lösning som får stort genomslag.

Åsa Cajander omfamnar den stora bredden i sitt forskningsfält med stor entusiasm. Hon är professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet, och har utforskat området i många olika sammanhang, inte minst inom vården. Samverkan går som en röd tråd genom både hennes forskning och undervisning. Den blir ett medel för att skapa nya idéer och driva förbättringsarbete som kan göra verklig skillnad för både organisationer och individer.

– Mitt mål är att försöka rädda världen, berättar Åsa Cajander i den här intervjun.

Att det är viktigt med forskningsstöd när verksamheter av olika slag vill arbeta för ökad jämställdhet är Anneli Häyrén inte ensam om att tycka. Tvärtom blir hon som genusforskare och jämställdhetsexpert ofta kontaktad för att bidra med sin kunskap i dessa processer. Att samverka med organisationer utanför akademin är en del av vardagen och det har sina klara fördelar menar Anneli. Det kan handla om både finansiering och ökad kvalitet i forskning. Frågan är om det finns några baksidor, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv?

“Hur kan vi få till systemförändringar för att förbättra användning och tillgänglighet av antibiotika?” Det är en fråga som engagerar Enrico Baraldi, professor i industriell teknik och projektledare för PLATINEA – en samverkansplattform mellan akademi, vård, industri och myndigheter. PLATINEA är i grunden ett led i att bekämpa antibiotikaresistens. Vilken är universitetets roll i ett sådant sammanhang? Är universitetet en möjliggörare för kritisk samverkan och i förlängningen samhällsnytta?

Solcellsforskaren Charlotte Platzer Björkman ser ljust på framtiden när det gäller solel. För egen del arbetar hon med tunnfilmssolceller och vill bidra till att andra mer miljövänliga material kan användas i framtiden, med minst lika bra prestanda och hållbarhet. Nya material kan även öppna för nya tillämpningar men det kan vara svårt att veta när en idé om en lösning håller för att kommersialiseras. Samarbeten med industrin är ett sätt att skapa förståelse för utmaningar och behov men inte minst öppnar det möjligheter för studenter att göra exjobb.

Tillvaron är allt annat än lugn för Gabriele Messori. Han är docent i meteorologi och forskar om extrema väderhändelser. Under våren 2020 beviljades han ett stort forskningsanslag från det europeiska forskningsrådet REA och projektplaneringen är i full gång. Projektet inkluderar flera företag och ett tydligt mål är att nya forskningsresultat ska komma till praktisk användning. Intresset för att hitta vägar för att tillämpa sin forskning är också anledningen till att han deltar i UU Innovations Mentor4Research-program.

Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi och föreståndare för Uppsala barn- och babylabb. Att förstå vad som främjar små barns utveckling i bred bemärkelse är en drivkraft lika stark som att förmedla den kunskapen till föräldrar och förskolepersonal. En satsning på ett förskolecenter ligger i startgroparna och genom ett närmare samarbete med förskolan får han nya kunskaper med sig hem till labbet samtidigt som förskolans miljö kan berikas.

Mamduh Halawa ligger inte på latsidan. Med ett år kvar av sina studier på Psykologprogrammet vid Uppsala universiet har han redan hunnit skriva en bok och utvecklat en app som snart är redo för lansering. Mobilappen Zeeds bygger på metoden Acceptance and Commitment Therapy (ACT) som Mamduh beskriver som en ung förgrening av kognitiv beteendeterapi. Appen ska hjälpa sina användare att skapa en mer meningsfull tillvaro genom att på ett lekfullt sätt stimulera mer av de konkreta beteenden som skapar glädje och mening för varje enskild individ.

Malin Eriksson är i slutfasen av sitt avhandlingsarbete inom utvecklingspsykologi. Under våren 2020 har hon arbetat tillsammans med Heby kommun i ett projekt som rör ungdomar som varken studerar eller har ett jobb att gå till. Att som forskare komma in i en extern verksamhet kan vara svårt, men samtidigt mycket givande för alla parter. Relationer är viktiga och tar sin tid att bygga upp konstaterar Malin.