Samverkansmedel till fyra nya projekt

2020-05-20

Karin Eriksson Johansson, Katedralskolan i Uppsala och Stina Hallsén vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier samarbetar i ett projekt kring lektionsbaserad bedömning.

Skolans bedömningspraktik, sakernas internet, livsmedelskunskap och ny teknik för koncentrering av solljus. Kring dessa områden kretsar de fyra projekt som i början av året fick finansiering inom ramen för Uppsala universitets program Verifiering för samverkan, VFS.

För Uppsala universitet är Verifiering för samverkan, VFS, ett led i arbetet med att stimulera hållbar samverkan och forskningens genomslag och nytta i samhället. Finansieringen från VFS ger forskare och externa parter möjlighet att testa idéer och utveckla verksamheter och kunskap inom områden av gemensamt intresse.

Inom VFS är det upp till tre ansökningstillfällen per år. I början av året beviljades fyra samverkansprojekt finansiering med upp till 300 000 kronor. De valdes ut av totalt elva ansökningar.

Samarbetena hann precis lyfta innan coronapandemin slog till och nu har samtliga projekt att hantera delvis nya förutsättningar. Det gäller inte minst det projekt som engagerar Stina Hallsén, lektor i pedagogik vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Hon arbetar tillsammans med Katedralskolan i Uppsala för att fördjupa kunskapen kring den lektionsbaserade bedömningspraktik som tillämpas på skolan. Likt övriga gymnasieskolor i landet fick Katedralskolan gå över till distansundervisning den 18 mars som ett led i att minska smittspridningen av coronaviruset i samhället.

– Vårt samarbete går bra, trots de förändrade förutsättningar som coronaviruset och distansundervisning inneburit, och vi har hittat nya, gynnsamma former att hantera det nya läget. I dagarna har vi fått in enkätsvar från drygt 500 elever som ett led i den planerade kartläggningen av erfarenheter och upplevelser av att arbeta med lektionsbaserad bedömning, berättar Stina Hallsén.

Finansierade projekt

Här är en lista över de fyra projekt som nu senast fått finansiering inom VFS:

Lektionsbaserad bedömningspraktik: rättssäkerhet, kunskap och välmående
Är det dags att flytta elevers examination tillbaka till klassrummet? Kan en förändrad bedömningspraktik bidra till att stärka skolans likvärdighet och rättssäkerhet, samt ungas kunskapsutveckling och hälsa? Kring denna fråga kretsar det pågående samarbetet mellan Katedralskolan i Uppsala, där elevernas examinationer sedan ett par år sker enbart under skoltid, och Stina Hallsén, lektor i pedagogik vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Inom såväl forskning som praktik har problem med hur betygssättningen tar form uppmärksammats. Framför allt handlar det om likvärdighet och om frågan huruvida betygen faktiskt speglar elevernas kunskaper. Genom att fånga upp de erfarenheter som hittills gjorts på Katedralskolan och undersöka hur skolans arbete med lektionsbaserade examinationer formas kan projektet utveckla kunskap om såväl förväntningarna på skolans funktion, som skolans förutsättningar att bemöta svårigheterna med betygssättning. Sedan mitten av mars bedriver Katedralskolan, liksom övriga svenska gymnasieskolor, sin undervisning på distans. Detta har inneburit nya förutsättningar och utmaningar för skolans bedömningspraktik, något som också hanteras inom ramen för projektet. Samarbetet förväntas bidra till att metoden med lektionsbaserad bedömningspraktik, genom forskningsanknytning, kan stärkas, förfinas och spridas till andra skolor.

Digital utveckling av det gotländska näringslivet
Just nu sker en utbyggnad av det trådlösa nätverk som ska täcka hela Gotland. Samtidigt byggs ett mobilt labb som ska användas för att illustrera olika tekniska prylar som finns i sakernas internet. Det senare sker inom ramen för ett samarbete mellan Region Gotland och forskare vid institutionen för informatik och media på campus Gotland. Med biträdande universitetslektor Jonas Sjöström i spetsen ska labbet hjälpa olika branscher, inte minst lantbruket, att förstå, och få idéer, om hur sakernas internet kan användas för att stärka och utveckla verksamheten. Den moderna infrastruktur som nu etableras på ön möjliggör en typ av sensorer som har mycket lång batteritid- upp till tio år – och som kan användas i princip överallt. Potentialen för utveckling av tjänster, produkter och arbetssätt genom tillämpning av sakernas internet är därför mycket stor och företagare, oavsett bransch, som är intresserade av att utforska möjligheterna med tekniken välkomnas till labbet.

Våga sluta släng – ta initiativ i köket
Marie Lange, forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, har inlett ett samarbete med Föreningen barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) i Uppsala som ska bidra till större självständighet i vardagen för vuxna med utvecklingsstörning. Fokus ligger på mat och måltidssituationen som är en stor del av vardagslivet för oss alla men som kan vara extra utmanande för personer med särskilda behov. Projektet är inriktat på att öka kunskapen om rutiner kring livsmedelshantering. Målet är att ta fram ett material som gör gruppen vuxna med utvecklingsstörning trygga att hantera livsmedel i sin egen vardag. Materialet ska vara lättillgängligt för många vilket innebär att det måste möta behoven i en mycket heterogen grupp av individer. Förutom ökat inflytande i vardagen kan ökad kunskap om livsmedel och livsmedelshantering få positiva effekter för privatekonomin, den personliga hälsan och miljön. Projektet ger berörda forskare möjlighet att bidra med befintlig kunskap för praktisk användning och dessutom få nya kunskaper som kan spridas vetenskapligt.

Ny teknik för att bättre skörda solenergi utvärderas experimentellt
En ny teknik som avsevärt kan öka el- och värmeproduktionen från solstrålning är under utveckling i labbet hos Ilia Katardjiev, professor i fasta tillståndets elektronik vid institutionen för elektroteknik. Det handlar om en ny designprincip för att effektivt koncentrera både diffussolljus och direkt solstrålning, som möjliggör en avsevärt högre nyttjandegrad av solceller än dagens tillgängliga tekniker. Genom ett samarbete med bolaget PlasticProdukter ska nu tekniken experimentellt demonstreras och utvärderas. Bolagets expertkunnande inom optiska material och -tillverkningsmetoder är centralt för genomförandet. Aktiviteterna i projektet kretsar kring val av material och lämplig tillverkningsmetod samt design, tillverkning och karakterisering av optiska komponenter. Prestanda, tillverkningsvolym och tillverkningskostnad är samtliga viktiga parametrar i vidareutvecklingen av tekniken.

Aktuellt