Samverkansmedel till fem nya projekt

2019-12-19

Med stöd av samverkansmedel från Uppsala universitet inleder forskaren Malin Eriksson och Heby kommun ett samarbete för att stärka kommunens förmåga att hjälpa ungdomar som varken studerar eller arbetar. Foto: Shutterstock.

Fem nya forskningssamarbeten med externa parter har kommit igång sedan de fått medel genom universitetets satsning Verifiering för samverkan, VFS. Rening av dagvatten, kommunalt aktivitetsansvar och kvinnors inflytande i trossamfund är exempel på frågor i fokus.

Verifiering för samverkan, VFS, är ett led i Uppsala universitets arbete med att stimulera hållbar samverkan och forskningens användning i samhället. Genom att finansiera samverkansprojekt i tidig fas ges universitetets forskare möjlighet att testa idéer i samarbete med externa parter och förbereda projekt inför externa utlysningar. Externa parter kan vara företag, offentliga verksamheter eller idéburna organisationer.

Inom VFS är det minst två ansökningstillfällen per år. I höstens utlysning kom det in nio ansökningar varav fem beviljades medel med upp till 300 000 kronor per projekt. Medlen går till forskarnas kostnader i projektet och betalas ut till institutionen.

Ett av de samverkansprojekt som fått finansiering handlar om det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) för ungdomar som varken studerar eller har ett jobb att gå till. Det är Malin Eriksson, doktorand vid institutionen för psykologi, som i samarbete med Centrum för livslångt lärande i Heby kommun ska utveckla kommunens arbete med KAA samt öka kunskapen om ungdomarnas psykiska hälsa.

– Att som forskare få förtroendet att kliva in i en ”riktig” verksamhet är stort och något som behöver förvaltas väl. Jag känner stor tillförsikt till projektet som bygger på en gemensam idé och ömsesidiga intentioner att samverka kring ett mycket angeläget område, säger Malin Eriksson.

De fem samarbetsprojekt som fått finansiering inom VFS hösten 2019 är:

Nya material kan rena dagvatten från allvarliga miljöfaror
PFOS och PFAS är mycket beständiga miljöfarliga kemikalier som dagens saneringsmetoder av dagvatten inte klarar av att ta bort. I en tid där kraven på rening av dagvatten spås öka uppstår ett behov av mer effektiva metoder. Forskarna Henrik Ottosson, docent vid institutionen för kemi - Ångström, och Stefan Bertilsson, professor vid SLU, hoppas att i samarbete med företaget Swedrop kunna komma närmare en lösning för att rena dagvatten som är förorenat med PFOS och PFAS. Tillsammans ska de utveckla kolbaserade material i kombination med metoder som bygger på kemisorption för att undersöka om dessa mer effektivt kan ta bort dessa kemikalier. Samarbetet bygger vidare på kunskap från en tidigare gemensam studie och förväntas ge fördjupad kunskap om hur funktionaliserad grafen och grafit kan användas i saneringstekniker samt vilken typ av funktionalisering som är optimal. Därtill har projektet en unik möjlighet att experimentellt studera PFOS/PFAS genom kopplingen till institutionen för vatten och miljö vid SLU som är ett kompetenscenter för PFOS-forskning.

Ett kommunalt aktivitetsansvar i framkant
En ungdom som inte fullföljer gymnasieutbildning löper stor risk att hamna i socialt utanförskap med psykisk ohälsa och socioekonomisk utsatthet som följd. I Heby kommun är det runt femtio ungdomar mellan 16-20 år som varken studerar eller har ett jobb att gå till. Dessa ungdomar faller inom kommunernas aktivitetsansvar (KAA) som enligt Skollagen innebär att kommunen har ansvar för uppsökande verksamhet samt insatser för att ungdomar ska påbörja eller återuppta sina studier. Fokus för samarbetet mellan Malin Eriksson, doktorand vid institutionen för psykologi, och Centrum för livslångt lärande i Heby kommun är att förbättra arbetet med KAA samt öka kunskapen om ungdomars psykiska hälsa inom kommunen. Målet är en ny, mer effektiv, arbetsmodell som tar sin utgångspunkt i aktuell forskning och framgångsrika modeller i andra kommuner. Att erbjuda ungdomarna regelbunden gruppverksamhet är en ny insats som kommer att testas. Därtill ska kartläggningen av förekomsten av psykisk ohälsa systematiseras. Sammantaget kan dessa insatser bidra med information till grund för fortsatt forskning. En välfungerande KAA-verksamhet är angeläget för varje kommun och för ungdomarnas möjligheter till en bättre framtid. Enligt Skolverket var 2018 närmare 60 000 ungdomar registrerade inom KAA på nationell nivå och i en rapport från samma år lyfter Skolinspektionen behovet av att kommunerna snabbt utvecklar arbetet med KAA. En förhoppning med projektet är att den nya arbetsmodellen inte bara ska öka kvaliteten på arbetet med KAA i Heby kommun utan att den också kan spridas till andra kommuner.

E-hälsolösning för ökad livskvalitet hos diabetespatienter
Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som blir allt vanligare, inte bara i Sverige utan över hela världen. Diabetes kan medföra komplikationer och allvarliga följdsjukdomar som kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke. Att ge diabetespatienter förutsättningar att själva kunna sköta sin sjukdom på ett effektivt sätt skulle stärka patienterna, minska långvariga negativa konsekvenser för hälsan och skapa en ökad hållbarhet inom vården. Företaget MaishaBit har tagit fram en e-hälsoplattform, som till skillnad från idag tillgängliga verktyg för diabeteshantering tar hänsyn till flera grundläggande riskfaktorer. Det handlar utöver blodsocker om exempelvis blodtryck, medicinering, kost och fysisk aktivitet. Plattformen har därför potential att bättre hjälpa diabetespatienter att kontrollera och hantera sina blodsockernivåer. Fokus för samarbetet mellan MaishaBit, Erik Olsson, biträdande lektor i vårdvetenskap vid institutionen för kvinnors och barns hälsa och Närhälsan Södra Ryd vårdcentral är att testa e-hälsoplattformen i klinisk verksamhet. I projektet bedrivs implementeringsforskning när plattformen testas på vårdcentralen Södra Ryd. Resultat och lärdomar från projektet kan i förlängningen ge möjlighet att fånga upp ökade risker för följdsjukdomar och stärkt övervakning av medicinering samt bidra till att patienter kan utbilda sig om diabetes. Sammantaget förväntas projektet bidra med kunskap och metodutveckling som gynnar såväl forskningen, hälso- och sjukvården som industrin.

Kvinnors delaktighet och inflytande i trossamfund
Forskare vid teologiska institutionen och Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) möts i detta projekt kring det gemensamma intresset av att öka förståelsen för kvinnors ledarskap och delaktighet inom religiösa organisationer. Det är ett kunskapsområde som idag är eftersatt men angeläget för ett långsiktigt arbete mot ett jämlikt deltagande i civilsamhället utifrån både religion och kön. Det är ytterst en fråga om demokrati i det mångkulturella samhället. Projektet leds av Mia Lövheim, professor i religionssociologi vid teologiska institutionen, i samarbete med SST och innebär en kartläggning av erfarenheter av och förutsättningar för ledarskap och inflytande bland kvinnor i trossamfund. Genom att utgå från frågeställningar kopplade till behov, upplevda hinder och intresseområden kommer projektet att bidra till fördjupade insikter om villkoren för kvinnor som redan är ledare samt vilka de framtida utmaningarna är för dem som vill engagera sig som ledare. Kunskapen blir ett viktigt bidrag till vidareutveckling av SSTs utbildning för denna grupp och till forskarsamhället. I projektet finns en tydlig plan för hur kunskapen ska spridas inom både akademin, offentlig förvaltning och det bredare samhället. Det gemensamma arbetet bygger också en god grund för fortsatt samarbete kring forskning och utbildning.

Maskininlärning för mer effektiv diagnos av hjärtsjukdom
Den växande åldrande befolkningen är en långsiktig utmaning för sjukvården. Det är också den samhällsutmaning som samarbetet mellan företaget Medical Minds och forskaren Ping Wu, vid avdelningen för signaler och system inom institutionen för teknikvetenskaper, adresserar. I projektet ska fyra olika medicinska test - EKG, blodtryck, kolesterolnivå och vikt – integreras i en maskininlärningsalgoritm som sedan kan implementeras på Medical Minds applikationsplattform. Det förväntade resultatet är en fungerande prototyp för intelligent diagnos av hjärtsjukdomar. Den mer kraftfulla applikationsplattformen är framför allt tänkt att användas för självtest som hjälper individer att själva undersöka och övervaka sitt hälsotillstånd. Det kan leda till ökad livskvalitet och stora besparingar för vården. Maskininlärning tillämpas redan idag i stor utsträckning för diagnostiska ändamål. Det unika i detta projekt är att maskininlärningsmetoden baseras på flera medicinska test vilket förväntas ge mer pålitliga diagnoser. För de berörda forskarna innebär projektet en utmärkt möjlighet till praktisk användning av kunskaper inom maskininlärning och till att testa sina resultat i en tillämpad applikation. För Medical Minds innebär samarbetet en intressant produktutveckling som kan stärka kommersiella möjligheter.

Aktuellt