Innovationsutveckling i fokus på Humanistiska teatern

2019-12-12

På måndagskvällen fick femton projekt som engagerar forskare och studenter från samtliga vetenskapsområden vid Uppsala universitet ta emot utmärkelsen Attraktivt innovationsprojekt vid ett event i Humanistiska teatern. Foto: Mikael Wallerstedt.

För tredje året i rad lyfte Uppsala universitet Innovation fram lovande innovationsprojekt vid ett festligt evenemang i nobeltider. I år uppmärksammades även forsknings- och innovationsmiljöer som under året fått extern finansiering. Medverkande gjorde även Helena Danielsson, professor i biokemi och årets mottagare av Uppsala universitets innovationspris, Hjärnäpplet.

Mottagarna av utmärkelsen Attraktivt innovationsprojekt 2019. Foto: Mikael Wallerstedt.

– Det är viktigt att uppmärksamma och fira framsteg i innovationsutveckling från vår forskning och utbildning. Här tar forskare och studenter fram nya lösningar som kan skapa värde i många olika sektorer av samhället, sade Jonas Åström, chef för UU Innovation.

På måndagskvällen var det dags för UU Innovations årliga afterwork med utdelning av utmärkelsen Attraktivt innovationsprojekt. Inte mindre än femton projekt uppmärksammades med diplom och blommor från scenen i Humanistiska teatern. Projekten representerar en stor bredd av nya lösningar, exempelvis hållbara bekämpningsmedel, nya cancerterapier och batterifria sensorer. Gemensamt för projekten är att de är i tidig fas och att de under året fått finansiering som ytterligare stärkt utvecklingsmöjligheterna. Finansieringen kommer från en blandning av offentliga eller privata finansiärer, från kunder eller samarbetspartners och är i form av bidrag, investering eller intäkter från försäljning. En annan gemensam nämnare är att de forskare och studenter som står bakom projekten har fått stöd av UU Innovation.

– Finansiering är centralt för att innovationsprojekten ska kunna utvecklas vidare på ett önskvärt sätt. Många har en relativt lång resa kvar innan deras lösningar har fått en spridd användning men att de lyckats attrahera finansiering visar att projekten både är relevanta och har potential, sade Jonas Åström under kvällen.  

Här är hela listan med Attraktiva innovationsprojekt 2019.

Nyfikenhet som drivkraft

Helena Danielsson. Foto: Mikael Wallerstedt.

Utöver att fira lovade innovationsprojekt bjöd kvällen på en föreläsning av Helena Danielson, årets mottagare av universitetets innovationspris, Hjärnäpplet. Helena Danielson är professor i biokemi och medgrundare av företaget Beactica Therapeutics. Att kombinera akademisk och industriell forskning och utveckling går som en röd tråd genom hennes karriär. Hon berättade om vikten av att hitta och följa sin drivkraft.

– Jag har alltid drivits av nyfikenhet och av att ständigt utforska hur min forskning kan komma till nytta utanför akademin, sade Helena Danielson.

Hur uppmuntrar man då ett sådant tankesätt?

– I och med lärarundantaget har vi svenska forskare en fantastisk möjlighet att kunna kombinera forskning med att aktivt skapa nytta av resultaten. Sedan handlar det om att medverka till en kultur som främjar nytänkande och innovation. Här är inte minst undervisningen viktig.

Forskningsmiljöer i världsklass ska främja nya lösningar på samhällsutmaningar

Jenny Nordquist, Christel Bergström, Anders Karlén och Anna Franzén i en fireside chat. Foto: Mikael Wallerstedt.

Kvällen avslutades med en ”fireside chat” med representanter för forsknings- och innovationsmiljöer som under året fått extern finansiering. Framför en stor brasa på bildskärmen i Humanistiska teatern bjöd UU Innovations Jenny Nordquist in till samtal med Christel Bergström, universitetslektor vid institutionen för farmaci, Anders Karlén, professor vid institutionen för läkemedelskemi, och Anna Franzén, samverkansledare vid UU Innovation, för att prata kring verksamheterna i kompetenscentrumen SweDeliver och Addlife och i det europeiska samarbetet COMBINE.  

–  Vi tycker att det här är ett bra tillfälle att även uppmärksamma miljöer vid universitetet som beviljats extern finansiering för tillämpningsnära forskning i samarbete med industrin. Finansieringen som gått till dessa miljöer ska ju dels stärka redan excellent forskning men också skapa förutsättningar för innovationsutveckling inom områden som är viktiga för en hållbar samhällsutveckling, sade Jenny Nordquist.

Christel Bergström är projektledare för kompetenscentrumet Swedish Drug Delivery Center (SweDeliver) som bland annat ska bidra till att utbilda nästa generations forskare och till utvecklingen av nya innovativa läkemedel för sjukdomar som i dagsläget står utan behandling. SweDeliver är ett av tre nya kompetenscentrum som leds från Uppsala universitet. Varje kompetenscentrum får finansiering från Vinnova med mellan fyra och åtta miljoner kronor per år under fem år, maximalt 36 miljoner.

Christel Bergström berättade att femton företag är involverade i SweDeliver och att det är nödvändigt att ha läkemedelsindustrin involverad i en långsiktig satsning på läkemedelsutveckling i Sverige.

– Vi måste utgå från utmaningarna inom industrin och en av dem handlar om framtida kompetensförsörjning. Därför är ett tydligt fokus i SweDeliver just utbildning som svarar mot framtida krav på kompetens inom läkemedelsutveckling, sade Christel Bergström.

Anders Karlén, koordinator för COMBINE, berättade om att Uppsala universitet genom COMBINE nu utökar sitt redan starka engagemang i att påskynda utvecklingen av nya antibiotika. Bakom den sexåriga satsningen med en budget på 25 miljoner euro står Innovative Medicines Initiative (IMI) – ett partnerskap mellan EU och EFPIA (den europeiska branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag).

– COMBINEs roll är att erbjuda stöd inom en rad områden för att stärka förutsättningarna för IMI att nå målet i den pågående storsatsningen Antimicrobial Resistance Accelerator Programme om att inom en sexårsperiod ta fram tio nya prekliniska läkemedelskandidater, varav hälften ska vara redo för fas 2-studier, sade Anders Karlén. 

UU Innovations Anna Franzén berättade om målsättningarna med kompetenscentrumet Additiv tillverkning för livsvetenskaperna (AddLife) som leds av Cecilia Persson, professor vid institutionen för teknikvetenskaper.

– Genom att arbeta i gränslandet mellan materialteknik och livsvetenskap är det AddLifes vision att göra Uppsala till nod för 3D-skrivning inom livsvetenskaperna. Det handlar om nya tekniker för 3D-skrivning för att bland annat skapa förbättrade bioprocesser, mer reproducerbara 3D-tumörmodeller och snabbare optimering av medicinering. Forskningen ska bedrivas i nära samarbete med industrin och sjukvården, som också är nyckelspelare för centrumets förmåga omvandla kunskapen till nya användbara lösningar, sade Anna Franzén. 

Hon fick också frågan om sin egen roll i centrumet. 

– Jag kommer specifikt att arbeta med frågor som rör nya affärsmodeller, regulatoriska aspekter och implementering i sjukvården. Det är aspekter som är centrala för att de nya produkter som utvecklas ska möta de behov som finns och så effektivt som möjligt komma till användning i sjukvården. På ett mer generellt plan kommer jag att bevaka de projekt som startas för att försäkra att de får tillgång till ett relevant innovationsstöd.

Kvällen avrundades med att Jonas Åström tackade publiken och alla som medverkat till en kväll som tydligt visat på den innovationskraft som finns vid universitetet. 

Här är hela listan med Attraktiva innovationsprojekt 2019.

Aktuellt