Fem innovationsprojekt får utmärkelse

2022-12-19

Porträttbild av Anna Överby Wernstedt och Ylva Ivarsson med diplom, blommor och ballonger i ett labb på BMC.
Anna Överby Wernstedt och Ylva Ivarsson är ett av de forskarteam som nyligen tilldelats utmärkelsen
Attraktivt Innovationsprojekt för sitt arbete med att nyttiggöra forskningsresultat. Foto: Ingrid Ajaxon.

Med utmärkelsen Attraktivt Innovationsprojekt uppmärksammar UU Innovation forskare och studenter som tagit stora steg mot att omsätta idéer och forskningsresultat till innovation och samhällsnytta. Fem nya innovationsprojekt har nu premierats. 

Fem nya projekt har tilldelats utmärkelsen Attraktivt Innovationsprojekt efter att ha gjort viktiga framsteg på vägen från idé till innovation. Med sex projekt som tidigare i år fått denna utmärkelse från UU Innovation är det totalt elva projekt som premierats 2022. Samtliga projekt har fått stöd av UU Innovation.

De fem senaste i raden som hyllats med diplom och blommor visar på olika vägar att nyttiggöra forskningsresultat. I flera fall har forskare sålt eller licensierat immateriella rättigheter till företag som har goda förutsättningar att ta projekten vidare till innovation. I andra fall har forskarteamen valt att ta produkter eller tjänster till marknaden genom att starta bolag för kommersialisering i egen regi.

Det här är projekten:

Cellpenetrerande peptid mot virussjukdom

Anna Överby Wernstedt,
Ylva Ivarsson

Forskarteamet har utvecklat en peptid som kan tränga igenom cellmembran och transporteras in i celler och därmed hämma sjukdomar orsakade av virus, till exempel Covid-19. Bakom den nya och patenterade tekniken står Ylva Ivarsson, professor i biokemi vid institutionen för kemi – BMC, Anna Överby Wernstedt, professor vid Umeå universitet, och Jakob Nilsson, professor vid Köpenhamns universitet. För att ge tekniken bästa möjliga förutsättningar att komma till nytta har teamet överlåtit rättigheterna till en samarbetspart som ansvarar för att identifiera företag som vill ta över innovationsprojektet, till exempel läkemedelsföretag. Teamet har option på framtida intäkter från en kommersialisering.

Orchis Natur

Simon Hultby, Linus Söderquist

Orchis Natur odlar europeiska vilda orkidéer för naturvårdsåtgärder som reintroduktioner och förstärkningar av hotade populationer. Metoderna som används baseras på den senaste forskningen inom bevarandebiologi och populationsgenetik. Bakom företaget står Linus Söderquist, doktorand i botanisk ekologi, och Simon Hultby, trädgårdsmästare vid Uppsala linneanska trädgårdar. Orchis Natur riktar sig till kommuner, länsstyrelser och ideella föreningar och har under året fått sina första kunder.

CombiANT

Nikos Fatsis-Kavalopoulos

Forskarna Nikos Fatsis-Kavalopoulos, Po-Cheng Tang, Roderich Römhild, Dan Andersson och Johan Kreuger har utvecklat och patentsökt metoden CombiANT med vilken kombinationseffekter av olika antibiotika kan undersökas. Kombinationsbehandlingar är vanliga inom vården trots att det hittills inte funnits ett enkelt sätt att utvärdera effekten av dem. Forskarteamets förhoppning är att deras metod på sikt ska leda till förskrivning av verksamma kombinationer av antibiotika till varje patient, vilket också kan bidra till minskad antibiotikaresistens. Teamet har grundat Rx Dynamics AB och har som ett första steg startat försäljning till kunder inom forskning. Fortsatt kommersialisering av produkten sker med stöd av finansiering från Vinnova och investering från UU Invest AB.

Gerrit Boschloo

Tillverkningsmetod för stabila perovskitsolceller
Perovskit är ett material som fått mycket uppmärksamhet för dess möjligheter att framställa lätta, böjliga och billigare solceller. Gerrit Boschloo, professor vid institutionen för kemi – Ångström, har inom ramen för ett projekt finansierat av SSF tagit fram en metod för att tillverka en solcellsmodul i vilken perovskitsolceller kopplas ihop på ett effektivt sätt. Metoden har patentsökts och överlåtits till ett företag för vidareutveckling och kommersialisering.

Secretion Effect Detection (SED) technology

Daniel Camsund

Daniel Camsund, tidigare forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, har utvecklat och patentsökt en ny teknik, SED, som kan snabba på utvecklingen av nya biologiska läkemedel. SED förenar syntetisk biologi med mikroflödesteknik och kan användas för att mäta effekter av olika biomolekyler som utsöndras från celler, till exempel vid screening av nya läkemedelskandidater. Patentansökan och innovationsprojektet har sålts till ett internationellt bioteknikföretag som kommer att utveckla tekniken vidare mot en kommersiell produkt.

Aktuellt

Senast uppdaterad: 2023-01-17