Starkt team bakom ny behandling av ögonsjukdom

2022-10-06

Elisabet Ohlin Sjöström och Lena Claesson-Welsh står bredvid varandra i labbmiljöi l — Genom att kombinera spjutspetskompetens inom biologisk forskning med praktisk erfarenhet av
läkemedelsutveckling hoppas Elisabet Ohlin Sjöström och Lena Claesson-Welsh kunna ta ett
nytt läkemedel mot klinik. Bild: Mikael Wallerstedt.

För att driva ett innovationsprojekt framåt behövs flera olika kompetenser. Lena Claesson-Welsh och Elisabet Ohlin Sjöström tar fasta på varandras styrkor för att tillsammans utveckla ett nytt behandlingsalternativ för svåra ögonsjukdomar.

Lena Claesson-Welsh är professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och har ägnat hela sitt yrkesliv åt forskning. Elisabet Ohlin Sjöström valde efter sin post doc-tjänst i Lenas forskningsgrupp att gå till industrin, där hon jobbat med utveckling av biologiska läkemedel, både som anställd och vid ett eget företag.

Nu har de åter slagit sina kloka huvuden ihop med målet att utveckla ett läkemedel med utgångspunkt från den substans de tillsammans upptäckt inom ramen för ett projekt som startade för tio år sedan. Substansen kan användas för att stoppa blodkärlsläckage i gula fläcken, och ett nytt läkemedel skulle kunna revolutionera vården för patienter som drabbas av ögonsjukdomarna ödem och makuladegeneration.

– Den yttersta drömmen för mig har alltid varit att kunna använda mina forskningsresultat i medicinska applikationer. Det är få förunnat att under sin livstid se sin forskning komma till nytta. Nu när jag kommit så långt i min akademiska karriär vill jag också arbeta för att få denna dröm att bli sann, berättar Lena Claesson-Welsh.

Kompletterande kompetenser

Men hon förstod att hon behövde komplettera sina kunskaper med annan kompetens för att kunna utveckla ett läkemedel som når klinik. I samma veva var även Elisabet Ohlin Sjöström sugen på att jobba vidare med att nyttiggöra resultaten från deras gemensamma forskningsprojekt.

– Sedan jag lämnade universitetet har jag lärt mig mycket om läkemedelsutveckling och hur man tänker kring kommersialisering. Det är många aspekter som man behöver beakta för att ta ett läkemedel till klinik, och här har jag större förståelse än Lena medan hon i sin tur är extremt erfaren inom biologisk forskning. Lena kan därför vara ansiktet utåt och via sin akademiska auktoritet och respekt bygga affärsmässigt värde, menar Elisabet Ohlin Sjöström.

Ömsesidig respekt är a och o

Det är mycket driv i deras samarbete för att ta fram en ny behandling för ödem och makuladegeneration. Och det behövs. Det är ett svårt och utmanande projekt samtidigt som nyttan skulle vara stor för många patienter om det lyckas. Ett läkemedel som effektivt stoppar blodkärsläckage kan dessutom appliceras vid en rad andra sjukdomar där svullnad och inflammation förvärrar sjukdomsprocessen.

Båda jobbar de med innovationsprojektet på deltid, och bidrar med det de kan bäst. Den akademiska forskningen med att optimera substansen pågår parallellt med den kommersiella utvecklingen. Till en början var det lite av en utmaning att de hade så olika utgångspunkter, med olika visioner om hur projektet skulle utvecklas.

– Vi har fått mötas och kalibrera våra förväntningar men det har fungerat otroligt väl, antagligen för att vi känner varandra så bra och har en ömsesidig respekt för varandras erfarenhet och kunskap. Vi tillför helt enkelt olika saker i projektet och vågar utmana varandra, och det har varit avgörande för vår framgång hittills, säger Elisabet Ohlin Sjöström.

Text: Frida Henningson Johnson

Personligt

Lena Claesson-Welsh
Yrke: Professor i medicinsk biokemi; forskningsledare
Då får jag mina bästa idéer: När jag pratar forskning med kollegor och vänner
Drivkraft: Min vilja och mitt intresse att förstå
Styrka: Uthållighet

Elisabet Ohlin Sjöström
Yrke: VD och forskare
Då får jag mina bästa idéer: I möten med andra forskare och entreprenörer
Drivkraft: Att utveckla bättre behandlingar för allvarliga sjukdomar
Styrka: Ser möjligheter i problem och utmaningar

Behandling av blodkärlsläckage i gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken, som också kallas makuladegeneration eller AMD, age-related macular degeneration, är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning hos människor över 60 år i västvärlden. Det finns två former av sjukdomen, torr AMD och våt AMD.

Vid diabetes (både typ 1 och 2) drabbas cirka tio procent av patienterna av följdsjukdomar som innefattar förändringar i näthinnan och läckage i gula fläcken, så kallad DME, diabetic macular edema.

Dagens behandling av våt AMD och DME är dyra biologiska läkemedel som kräver regelbundna besök på sjukhus och injektioner in i ögat.

Målet för Lena Claesson-Welsh och Elisabet Ohlin Sjöström är att utveckla en effektiv och tillgänglig behandling av dessa ögonsjukdomar i form av ett läkemedel som administreras via ögondroppar.