De vill ge orkidéer nytt liv

2022-09-09

För arter de handpollinerar, till exempel Guckusko, vet de exakt vilka föräldrarna är till varje planta.
Spårbarhet är en central del av metoden för att skapa hållbara bestånd av vildväxande orkidéer.
Foto: Linus Söderquist.

Genom att kombinera sina kunskaper inom bevarandegenetik och orkidéodling har Linus Söderquist och Simon Hultby tagit fram en metod för reintroduktion och förstärkning av hotade populationer. För att den ska komma till användning har de startat ett företag tillsammans.

Gulyxne, Guckusko och Göknycklar är namn på tre av det fyrtiotal orkidéarter som växer vilt i Sverige. Alla är fridlysta och vissa är utrotningshotade. Orkidéer har helt enkelt mycket speciella krav på sin omgivning och många tål inte att deras livsmiljö förändras. Allt detta och mer därtill är välkänt för Linus Söderquist och Simon Hultby som tillsammans har startat ett företag som odlar svenska orkidéer för naturvårdsåtgärder.

Att plantera ut växter i naturvårdssyfte är idag ovanligt i Sverige, ofta på grund av rädslan för att rubba genpooler. Men en förändring kan anas då det sällan finns fog för denna oro, om man följer riktlinjer från forskningen. Och här vill Linus Söderquist och Simon Hultby gå i bräschen.

– Vårt mål är att bevara orkidéer i den svenska naturen med praktiska åtgärder baserade på den senaste forskningen, säger Linus Söderquist, doktorand i botanisk ekologi vid Uppsala universitet.

Simon Hultby och Linus Söderquist vet hur man sår och återför hållbara bestånd av vildväxande orkidéer till naturen. Nu hoppas de att fler ska få upp ögonen för att det går att rädda utrotningshotade arter.
Foto: Sara Gredemark.

Från frö till planta

Idén började gro för några år sedan när Linus Söderquist och Simon Hultby kopplades samman av Svante Malmgren, en pionjär inom orkidésådd.

Guckusko, som är mycket olik de andra svenska
orkidéerna, är Simon Hultbys favorit.
Foto: Linus Söderquist

– Med mitt kunnande om hur man odlar orkidéer och Linus kunskap om hur man bör göra för att få en genetisk sund sammansättning av den population man sedan ska sätta ut, kom vi ganska snabbt fram till att vi skulle kunna utnyttja den kombinationen till något bra, berättar Simon Hultby, trädgårdsmästare vid Uppsala linneanska trädgårdar.

Deras metod består av flera steg där det första är insamling av frön från lokala vilda orkidébestånd. Efter det följer sådd, omplantering, sätta på jord och sköta på jord innan man slutligen har plantor som är redo för att sättas ut i naturen. Förutom specifika kunskaper och färdigheter i varje steg krävs tid och tålamod. Från insamling av frö till utsättning och blomning tar det minst fyra år.

– Det gäller att inte ha för bråttom. Det är bättre att odla dem i kruka något år för att kunna sätta ut lite kraftigare plantor, annars räcker det nästan att en snigel tittar på dem för att de ska skrumpna, menar Simon Hultby.

Spårbarhet skapar motståndskraft

En annan framgångsfaktor för de plantor man sätter ut handlar om att få med så stor genetisk variation som möjligt från den lokala genpoolen. Linus Söderquist och Simon Hultby har full koll på släktträden och kan spåra varje planta. En märkning följer med hela vägen från frö till det att en planta sätts ut. För arter som de handpollinerar, till exempel Guckusko, vet de exakt vilka föräldrarna är till varje planta.

– Att vi hela tiden har spårbarhet gör att vi kan bygga en motståndskraftigare population med bästa möjliga förutsättningar att överleva på sikt och kunna föröka sig själv, och det är ju hela poängen med det vi gör, berättar Linus Söderquist.

Flaggskepp för naturvård

Det är till kommuner, länsstyrelser och ideella föreningar som de riktar sig i första hand. Idag är de involverade i två projekt, ett i Skåne och ett i Östergötland, och de räknar med att kunna ta in ett par nya projekt per år.  

Kärrknipproten, med sina stora vita blommor, är Linus
Söderquists favoritorkidé, tätt följt av brudsporre som
är mycket lik den lilarosa praktsporren på bilden.
Foto: Linus Söderquist.

– Planen är att driva företaget vid sidan av våra ordinarie jobb. Det är en stor drivkraft att få göra något praktiskt av de teoretiska kunskaper man har, säger Linus Söderquist.

Nu är förhoppningen att fler får upp ögonen för metoden, och ser att det faktiskt går, och för det faktum att det finns statliga bidrag att söka för att genomföra naturvårdsprojekt.

– Än så länge har kunderna hittat oss först men jag tror att utmaningen kommer att bli att hitta dem som skulle vara väldigt hjälpta av oss, men som av olika anledningar inte vågar eller inte tror att det fungerar, säger Simon Hultby.

Båda är överens om att det är något speciellt med en orkidé. Det handlar om både utseende, känslan på växtmaterialet och att i princip alla känner till en.

– Vi hoppas och tror att orkidéer kan fungera som flaggskepp för naturvård. Det behövs ju, det går inte bra för flera av de vilda orkidéerna i Sverige och vi vill verkligen bidra till att bevara det som ännu finns kvar, säger Linus Söderquist och tillägger:

– Generellt kan man säga att om orkidéer trivs, så trivs ofta andra hotade arter.

Text: Sara Gredemark

Orchis natur

Orchis Natur Norden AB odlar svenska orkidéer för att ersätta försvunna och förstärka hotade populationer. Företaget startades 2022 av Linus Söderquist, doktorand i botanisk ekologi vid Uppsala universitet och Simon Hultby, trädgårdsmästare vid Uppsala linneanska trädgårdar.

Läs mer:

Aktuellt

Senast uppdaterad: 2023-11-29