Samverkansprojekt för trygg lärmiljö i skolan

2018-09-12

Elever som känner sig trygga presterar bättre. Skolan har med andra ord alla skäl att arbeta strategiskt för att skapa positiva lärmiljöer. Med hjälp av ett samverkansprojekt som drivs av Uppsala universitet i samarbete med Uppsala kommun provar nu tolv grundskolor ett nytt program med målet att utveckla inkluderande och positiva lärmiljöer.

– Alla skolor jobbar med elevhälsa, men de skiljer sig åt i sättet att arbeta och utvärdera sina insatser. Med hjälp av det här programmet ska skolans personal arbeta datadrivet, det vill säga identifiera problem, formulera mål, samla in data och mäta effekter av olika åtgärder, säger Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.
Annars finns två faror, menar han.
– Den ena är att man har en föreställning om att något funkar trots att det inte gör det. Den andra är att man för tidigt överger arbetssätt som faktiskt har effekt. Tyvärr går det inte att lita på magkänslan.

Positiv miljö genom relationsskapande och rutiner

Tillsammans med kollegan Nina Klang, universitetslektor, och representanter från Uppsala kommun, projektleder han implementeringen av programmet som går under förkortningen Ibis (inkluderande beteendestöd i skolan). Programmet tar fasta på en rad komponenter i det som kännetecknar en positiv lärmiljö – goda relationer, trygghet och inkludering. Det hjälper lärare att ta datadrivna beslut och sätta smarta interventioner i system. Grundprincipen är att en positiv miljö uppnås genom relationsskapande, tydlighet, rutiner och regler.
– En central del i programmet kretsar kring kommunikationsklimatet. Här är målet att öka andelen positiv kommunikation med ambitionen att förbättra relationer. Det kan handla om att läraren ger sina elever tydligare instruktioner för att inte behöver tjata, eftersom tjat förstör relationer. Eller så väljer de att ha överseende med vissa beteenden, där tjatet orsakar större störningar än beteendet ifråga, säger Martin Karlberg.

Evidensbaserat program

Ibis-programmet är en anpassad variant av amerikanska SW-PBIS (School-Wide Positive Behavioral Intervention and Support) och dess norska avknoppning PALS. Det är evidensbaserat och grundar sig på hundratals forskningsstudier.
– Man kan tycka att det finns en motsättning mellan det mjuka relationsskapandet och det kvantitativa, men alltfler studier visar att lärarens relation till eleverna påverkar skolprestationen ganska ordentligt, och att goda relationer inte bara skapar trivsel utan förutsättningar för lärande, säger Martin Karlberg.
– Därför måste man hitta sätt att arbeta systematiskt med de här delarna. Många lärare skäller mer än de uppmuntrar, vilket har att göra med perception. Vi har lättare att lägga märke till någon som bryter mot normerna och känner att vi förväntas ingripa. Den som vill öka andelen positiv kommunikation gör det lättast genom att kartlägga sig själv, fortsätter han.

Till skillnad från sin amerikanska och norska förlaga har Ibis ett skarpt fokus på att arbeta proaktivt. Istället för att skuldbelägga elever för oönskade beteenden vill man skapa förutsättningar för dem att agera i enlighet med förväntningar och regler. Ofta handlar det om att de behöver olika typer av anpassning utifrån sina egna förmågor.
– Säg att en lärare har en genomgång på mellanstadiet. Efter en stund börjar ett par elever att missköta sig. Det norska programmet skulle då fokusera på vilka konsekvenser som gör att det inte upprepas, medan det svenska programmet undersöker hur läraren kan hålla en genomgång som gör att eleverna inte behöver missköta sig. Enligt det datadrivna beslutsfattandet skulle vi uppmana läraren att använda klockan. “Hur länge orkar eleverna lyssna? Aha, tolv minuter, jag som har planerat en genomgång på en halvtimme…”

Implementering i tre steg

En fullskalig implementering av Ibis sker i tre steg, och det är det första steget som är aktuellt för de tolv skolorna i Uppsala kommun. Här arbetar de med alla elever på en grundläggande nivå. Fokus ligger på tydliga förväntningar på beteende, undervisning i sociala färdigheter, tydliga regler och positiva såväl som negativa konsekvenser. Martin Karlberg hoppas att man efter tre till fyra år ska kunna implementera även steg två och tre som riktar sig till elever med behov av mer stöd. Men också de kommer att bli hjälpta i denna första insats.
– Skolorna är väldigt sugna på att komma igång. Ibis är ett jordnära program som ligger nära tankar de som lärare redan har. Just nu får våra instruktörer bromsa implementeringen så att allt görs på rätt sätt. Om man slarvar får man inte samma resultat. God implementering ger effektstorlekar som är många gånger större, säger Martin Karlberg och avslutar:
– Jag tror att vi har alla förutsättningar att lyckas. Forskningsstödet är så starkt - studier visar att programmet har flera positiva effekter. Elever trivs bättre i skolan, deras sociala färdigheter förbättras liksom kamratrelationerna och skolprestationerna. Lärares trivsel ökar och stressen minskar.

Andrea Dahlkild

 

---

Läs mer om samverkansprogrammet Ibis

Läs mer om Forum för samverkan vid Uppsala universitet