Klubbans biologiska fältstation firar 100 år

2015-06-26

Kulbbans biologiska fältstation idag

I sommar firar Klubbans biologiska station i Fiskebäckskil 100 år. Den startades för att studenter skulle få lära sig om marint biologiskt liv och sedan dess har cirka 20 000 studenter haft förmånen att förlägga en period under sin utbildning till västkusten.

Klubbans biologiska station är belägen på Östersidan i Fiskebäckskil. Stationshuset invigdes 29 juni 1915. Några år tidigare hade Adolf Appellöf tillträtt en professur i zoologi i Uppsala. Han hade tidigare bedrivit marinbiologisk forskning i Norge och även vid Kristinebergs biologiska station i Fiskebäckskil (vars nuvarande namn är Sven Loven Centrum Kristineberg), som ägdes av Vetenskapsakademin och främst bedrev forskning. Appellöf ville att Uppsalastudenterna skulle få möjlighet att studera marinbiologi. Genom en gåva av sågverksägaren/konsuln Robert Bünsow kunde stationen byggas.

De första årens studenter fick arbeta under enkla förhållanden, vatten drogs in 1916 och elektricitet 1921. Logi fick de finna hos lokalbefolkningen. Klubban byggdes för att kunna erbjuda studenterna utbildning i marinbiologi, men det bedrevs redan från start även forskning vid stationen. Forskningen har dock minskat under senare år och idag är stationen främst avsedd för utbildning.

- Idag genomförs årligen cirka 20 kurser vid stationen. Hälften är kurser från Uppsalas utbildningar på kandidatprogram och masterprogram i biologi och molekylärbiologi. På ledig tid hyrs stationen ut till både svenska och utländska universitet och högskolor samt till svenska gymnasieskolor. Det arrangeras även konferenser på Klubban, säger Torgny Persson, universitetslektor och föreståndare vid stationen.

100-årsjubileet uppmärksammas genom att i olika sammanhang under året berätta om fältstationen. Första veckan i augusti välkomnas allmänheten att hälsa på under Västerhavsveckan i Lysekil. Den 27 september arrangeras ett symposium om hummerfiske och hummerbiologi för allmänheten och inbjudna gäster från de marinbiologiska stationerna, Tjärnö i Strömstad och Kristineberg i Fiskebäckskil.

- Vi har börjat utveckla en organisation för att ta emot endagsbesök från skolor/förskolor i närområdet. Vi undersöker också möjligheterna att anlägga en bana för snorkling längs bottnen i badviken på lite längre sikt, säger Torgny Persson.

Historik:
Från 1915 till början av 50-talet gavs varje sommar en kurs i marin zoologi. I det ursprungliga stationshuset fanns arbetsplatser för 12 studenter. Efter ombyggnationer utökades antalet platser. Från 50-talet gavs kursen två gånger per år och från 60-talet tre gånger årligen.

Vatten drogs in 1916 från en brunn på tomten. Kommunalt vatten installerades först i mitten av 50-talet. Elektricitet installerades 1921. En saltvattentank installerades i en utbyggnad på stationstaket. Vattnet pumpades upp till tanken och via rörledningar försågs akvarierna i huset med cirkulerande vatten.

I stationshuset fanns från början inga logiplatser. Lärarna och studenterna hyrde logi hos lokalbefolkningen som även ansvarade för matlagningen till kursdeltagarna. Två stora ombyggnationer av stationshuset skedde på 60-talet och 80-talet och idag finns föreläsningssal för 35 personer, logi för tio lärare, datorsal, kontor och labblokaler. Studenternas logi finns i Baracken och Annexet, en f d smedja som inköpts av en förening som gymnastiklokal och sedan såldes till Uppsala universitet.

Om fältstationen och det marina livet:
Gullmaren har i nivå med Lysekil/Fiskebäckskil ett djup på 30-40 meter. Längre in i fjorden sjunker djupet ner till 120 meter. Tröskeln vid inloppet ger en skiktning av vattnets salthalt och temperatur som motsvarar skiktningen vid 300 meters djup ute till havs. Det särskilda med Gullmaren är artrikedomen. Man kan på 100 meters djup samla in organismer som finns på 300 meters djup till havs.
Kurser på Klubban inleds vanligen med en utfärd med den idag kulturmärkte båten Belone, byggd 1934, för insamling av organismer genom trålning eller genom att dra en skrapa längs botten. Organismerna grovsorteras i baljor och tråg och tas in i stationshuset där de placeras i akvarier. Med hjälp av litteratur identifierar kursdeltagarna djuren och växterna och fortsätter studierna i luppar och mikroskop. Efter att organismerna studerats färdigt släpps de åter ut i havet.

Bilder för nedladdning:
PM_klubban1 pm_klubban2 PM_Klubban3 pm_klubban4